Regnig torsdag i juli ..

Klockan 9.00 har jag tid för fotvård hos pv:s kusin Maria.

Tar moppen och susar i god tid iväg och upptäcker att jag är där en timme för tidigt .,. så jag kör hemåt igen, pratar lite med Harry och Gunnar .., och så samma väg tillbaka!

Passerar ett stort fält med lin!

Och överallt dessa dofter!

Det är nog tio år sedan jag sist lät mina fötter pysslas om på det här viset och det är inget annat än u n d e r b a r t.

Maria filar och klipper och förvandlar krångliga naglar till något helt annat och medan hon masserar mina fötter pratar vi om sånt som är svårt.

Om hennes storasyster som inte längre finns, bland annat.

Vi pratar om sorg och längtan och om känslan av samvetskval och förebråelser, när man som anhörig förlorar någon som själv har valt att säga nej till livet.

"A var så pass mycket äldre än jag själv och hon var den som lärde mig så mycket .., ja, hon var den allra, allra bästa storasyster man kan tänka sig och jag saknar henne så oändligt mycket", säger Maria och drar ner munskyddet, allt medan hon torkar tårarna som rinner som en liten bäck nerför kinden.

"Och det konstiga är att livet ändå fortsätter .., att solen går upp och ner och att vardagen är sig lik, fast själva tillvaron har tippat så totalt överstyr ...", fortsätter Maria.

Vi pratar också om lille Harry, hur man trivs med sitt arbete och eventuella semesterplaner.

Sånt.

Sorg och glädje om vartannat.

Hullerombullerlivet.

'
Och senare på dagen - då har jag rosalackade tånaglar -, får vi i det gula huset hemifrånbesök, nämligen av Gerd och Kjell från Norsjö.

Just i den stunden när vi dricker kaffe ute på altanen, härjar pv och hans storebror med grunden på Gunvors hus, så dom här händerna tillhör fr.v. Gerd, Kjell, Gunnar och undertecknad.

Det blir en stunds prat om husgrunder och allt möjligt annat.

En promenad förbi Fabrikör Johanssons hus hinns också med.


"Ja, plocka så mycket körsbär ni vill och ta med er!" säger pv som har kommit hem.

Och Kjell plockar och plockar.


"Herregud, vindruvor !!!!" utbrister Gerd häpet.

Knappast någon för Norsjös växtzon.


För tre år sedan träffade vi Gerd och Kjell för första gången - det var på campingplatsen i Ystad -.

Gerd hade då kommenterat lite sporadiskt på min blogg och vi kände inte alls varandra, men blev bjudna på underbar grillmat vid deras husvagn.

Ett år senare körde vi norrut på bilsemester och hälsade då bland annat på i Norsjö.

Och nu snippade dom förbi.

Vi fick träffa hunden Tyson (som en gång blev anfallen av en grannhund och fick magen uppsliten ..., nu mår han bra och är lugn och fin .., men när Harry kommer tassande in i köket och upptäcker honom, kissar han på sig - eller på golvet -, så rädd blir han!) och innan dom åker ber jag Gerd att sträääcka på sig .., hon har snygg byst, det tycker jag verkligen och ja, man kan verkligen tycka att andra kvinnor har snygg byst utan att det är det minsta underligt.

Det är bara så att man sällan säger det till dem.


Mest hela dagen regnar det.

På baksidan av huset växer enorma "Hostor", vilka är fyllda med vattendroppar.

Gerd och Kjell åker vidare .., i rummet sitter Gunnar och knåpar med ett korsord .., pv rensar vinbär.

"Önskemusik, någon ...?" hojtar jag.

Jodå.

Detta är vad Gunnar vill lyssna till.

Och pv önskar detta.

När det är min tur, blir det underbara Cesaria Evora som får stå för fiolerna.