Grannen Eckes klematisar har förvandlats till nånting som liknar "tuperat hår".
Och i vattnet simmar strån omkring .., och bildar mönster.
Blåstång simmar för sig själv ...
Och lite här och där upptäcker jag maneter som liksom andas ut och in och sakta seglar iväg.
Länge står jag och följer den med blicken.
Nej, någon "atoll" är inte detta, säger Bert från Norrbotten.
Ja, ja, men en liten ö, då ,-)
Idag, när det är högtryck och alldeles, alldeles vindstilla, har havet dragit sig ut från land.
Här finns verkligen ebb och flod - om än knappt märkbart, i alla fall för mig -, men just idag kan man tro sig vara i Frankrike eller England!
Plötsligt uppenbarar sig små "öar" eller "atoller" några meter från land .., sånt som i vanliga fall aldrig syns.
När jag har tagit av mig skorna och går omkring där i vattnet och ser små, små, små pyttefiskar som simmar i stim (och vips, kommer jag ihåg samma sak nere vid sjön i Malå .., hur jag som lillflicka gick i vattnet nära land och såg små abborrar och mörtar av minsta modellen som simmade hit och dit ...), tänker jag att den här lilla "atollen" är väl som fiskarnas ryamatta.
Efter en stund, när jag vänder mig åt andra hållet, rakt västerut - mot Danmark -, har ljuset förändrats.
Hela tiden denna föränderlighet.
Och det känns som om hösten har kommit på allvar.
Som om den stått och tvekat vid dörröppningen - så där som grannar som bara tvärtittar in i något ärende och tackar nej till kaffe, men sen ändrar sig och slår sig ner vid köksbordet -.
Precis så.
Medan jag står där med kameran, hör och ser jag björklöven falla till marken.
Ett par somrar drog vi omkring på de där stränderna, barnen och jag, eller i alla fall i närheten. Har funderat på om affären du jobbar i är den vi handlade i. Vi hyrde av vänner i Haverdal, det blev inte så kul som vi trodde, barnen fick ingen kontakt med andra barn, jag avskydde det obekväma köket och hade som ensamförälder svårt med grillgemenskapen. Stranden var vacker men svårbadad, särskilt med en hämningslös 8-åring. Men promenaderna genom en skogsdunge till butiken var trevliga. Vi segade mycket på dem, lillpojken och jag. Allt i butiken var dyrare än hemma, men jag minns att vi alla gillade brödet. Stora påsar med frallor. Somaren 1999 var det och aldrig mer har vi åkt dit trots att det var bästa vännerna som bodde där!
SvaraRaderaAnnaa M: affären där jag jobbar är en Hemköpsbutik som FÖRR låg nere vid havet, nu är den uppe vid campingplatsen och vägen som går in till Halmstad.
SvaraRaderaJag vet faktiskt inte om det var Hemköp då, 1999?
Du får göra ett nytt besök någon gång. Kaffe finns i det gula huset på kullen och ibland pv:s goda gifflar ,-)
Ps. Det här är stranden i Stensjö, 7 km från Haverdal, mot Falkenberg till. Men det är väl ungefär likadant i Haverdal, kanske lite bredare strand bara ...? Ds.
SvaraRaderaBilderna på maneten och det klara septembervattnet får mig att längta till havet...
SvaraRaderaqi: ja, maneterna är väl inte vad jag tycker är så härligt, men jag badar ändå. Jag MÅSTE. För mig är detta att vara i vatten rena livselixiret ,-)
SvaraRaderaTrevlig helg till dig, qi!
Är bilderna tagna med kameran som du inte är nöjd med? Jag tycker att de är toppenbra!
SvaraRaderaVackert skrivet och vackra bilder!
SvaraRaderaTack för dina underbara bilder och underhållande text! Det blir som om man är där själv:)
SvaraRaderaMian: jo, det är lillkameran, men om man vill komma riktigt nära - jag testade med flera spindelnät - då var det hopplöst. Det gick bara inte. Och ja, jag vet att man kan ändra inställning och det gjorde jag också, men icket ,-(
SvaraRaderaSteel City Anna och Fourmum: tack snälla!
Elisabet: men de bilder som du lagt ut är fina, tycker jag i alla fall :-)
SvaraRaderaKlematisperuker är jag väldigt svag för. De småblommig sorterna (Clematis alpina t.ex.) brukar vara lätta att fröföröka. Peta ned mogna (bruna) frön i en kruka utomhus och ställ i nåt hörn av trädgården längre fram i höst.
Mian: jo, den är bra den där lillkameran .., passar egentligen mig perfekt, men har man haft en systemkamera vet man ju hur fina bilder man kan få ,-)
SvaraRaderaUrsäkta min noggrannhet (särskilt när det gäller andra ;-) ) men en atoll är väl en ringformig ö med lagun i mitten?
SvaraRaderaAffären låg där 1999, men om det var Hemköp eller ej, det kommer jag inte i håg.
SvaraRaderaDet är precis det här, det du visar på bilderna, som jag saknar så oerhört. För mig är det livskvalité.
Jo, den låg allt där den uppenbarligen ligger, som Lena säger ovan. Fiksbilen stod utanför och sålde snordyr fisk till sommargästerna, minns att mellandottern bytte bort sina grillkorvar vid den gemensamma grillen mot ett bättre bemedlat barns smörfisk och andra delikatesser som han ansåg oätliga. Det hade vi mycket roligt åt!
SvaraRaderaOch stränderna liknar varandra, absolut. Tyvärr har inte vägarna burit mig dit sedan dess och nu undrar jag när det blir av, en skilsmässa har just skilt min väninna från de älskade ägorna i Haverdal. Men man vet ju aldrig!
Annaa M: är man uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter, då har man aldrig (åtminstone inte jag ...) upplevt klasskillnader, alla var mer eller mindre jämlika - det var i alla fall vad man trodde -.
SvaraRaderaI Ystad upptäckte jag att ojdå .., här fanns det verkligt rika människor som var glada att visa upp sin rikedom.
I Halland, i lilla affären, märkte jag i somras när alla ständigt återkommande sommarhusägare anlände, att detta var ännu en grupp som jag inte varit med om.
"Här-kommer-jag"-gruppen.
En grupp som företrädesvis kommer från 08-området och jag förstod verkligen varför det generaliseras över sommargäster ....
Arma din väninna!
Det tog mig tre år att bestämma mig om jag kunde tänka mig att lämna min lilla pjutt-etta och flytta hit.
Nu har det här kärva landskapet flyttat in i mitt hjärta, tillsammans med Skåne ,-)