Kör till jobbet vid åttatiden.
Härligt klar luft!
Polokragen värmer nästippen.
Och solen är på väg upp i öster och jag svänger ner mot stranden i Steninge och bara njuter.
Slöjdimmor lite längre bort.
Och jag tänker - för vilken gång i ordningen vet jag inte - att detta att köpa moped, det är bland det bästa jag har gjort! Det finns helt enkelt inte ord för den glädje jag känner när jag susar fram längs vägen och möter människor som vinkar glatt eller tutar lite när vi möts.
Nackdelen är kvällspassen när mörkret lagt sig.
Här finns gott om älg och rådjur och jag är bokstavligen l i v r ä d d att helt oförhappandes möta det ena eller andra, för risken är ju uppenbar att man då - helt reflexmässigt - panikbromsar, och kanske tappar kontrollen över mopeden och har man lite fantasi kan man då räkna ut vad som kan hända.
En kryckförsedd kund i affären berättade att han hade kört moped i stan och så, i en rondell, hade stödet till moppen lossnat och hakat fast i asfalten, det blev förstås tvärstopp och vurpa och mannen hade fått flera frakturer på ena benet, med lång sjukskrivning som följd.
Det är sånt man tänker på.
Att arbeta fyra timmar, mot för heldag, åååå, det är en sån otrolig skillnad!
Inte ett dugg ont har jag i benen och innan jag åker hemåt ger jag den rara Malin en puss på kinden som tack för att hon tog min sista timme och nu är klockan bara lite över ett, när jag susar hemåt.
Ännu går kor och hästar ute, men igår såg jag ett traktorsläp fyllt med ulliga får - förhoppningsvis på väg till lagården -.
Ser ni kvarnen på bilden? Det är Särdals kvarn,och i morgonljus, när jag kommer från andra hållet, är den svindelvacker i silhuett!
Ett café finns där och butik med mängder av fina saker!
Såja, nu är jag nästan i Skipås och då är det inte långt kvar hem.
Älsklingshalsduken (inköpt i Ystad av den norska stickmadamen och dyr som skrutt, men ååååå, så ljuvlig!) har plockats fram och värmer dubbelhakorna.
Och väl hemma blir det eftermiddagskaffe och pv slipar golvet i sängkammaren med en hyrmaskin .., hela huset s - k - a - k - a - r och det stinker nåt slags gammalt lack .. men harry han sover gott och Cyndee Peters bryr sig inte om sånt, utan sjunger glatt vidare från vinylskivan.
Just så.
Livet känns som bäst!
Hej!
SvaraRaderaDu känner inte mig, och jag brukar inte kommentera på bloggar - men egentligen så är det bara DIN som jag verkligen följer - varje dag - och faktiskt sedan länge före du flyttade från Ystad!! Det var/är något som fångar mig och ger mig positiv energi. Du skriver ärligt och nära om livet som det är. Ofta kan man också lära sig något nytt! Du tar också fantastiskt fina bilder, både estetiskt, och med innehåll! Jag tycker dessutom väldigt mycket om djur, och har fått lära känna dina fyrbenta genom bloggen! Har varit lite rädd för att sticka mig fram med kommentarer, men sedan min mann dog i sommar, så är det ju inte något värre som kan ske! Så jag vill altså tacka dig för alla dessa år med trevligt sällskap! Varma hälsningar från Monica i Oslo - på väg att flytta till Lysekil.
Monica: vet du hur glad man blir när man läser din kommentar?
SvaraRaderaIbland tänker jag så här .. nä, vad ska jag skriva om ...? Det handlar ju bara om mina moppeturer och promenader med harry!! Men så tänker jag att .., ja, detta är ju ingen tävling .., man får skriva om vad man vill och vill någon läsa - så jättekul - och man blir lycklig.
Ännu lyckligare - och väldigt tacksam - blir man när man hittar såna här små hjärtevärmarrader!
T a c k, som tog dig tid!