fredag 20 januari 2012

På Spåret ikväll ...

"Men Gud, vilket tillgjort skratt!" säger jag.

Återigen.

"Nej, jag tror att det är helt naturligt!" säger pv leende.

För övrigt klarade vi oss halvbra.

Bildfrågan tog jag nästan direkt (gissade när jag såg prinsessan Birgitta), men jag kunde inte alls Leningrad - som pv knäckte rätt snabbt -.

Piteå var lätt.

Och allt mer tycker jag om paret i dressinen, Carl Johan De Geer och Johanna Frändén.

16 kommentarer:

  1. Jag tycker också att det lät väldigt tillgjort. Nästan så att jag blev lite störd av det...

    SvaraRadera
  2. Moster Mjölgumpa: ja, jag blir störd och DET stör mig verkligen, att jag blir störd av en sån bagatell ,-)

    SvaraRadera
  3. Jag gillar henne skratt och det är inte tillgjort bara härligt ;-)

    SvaraRadera
  4. Första gången jag såg henne tänkte jag samma sak, men nu gillar jag henne.

    (Och oj, vad jag saknade New York när jag såg inslaget därifrån!)

    SvaraRadera
  5. gunnar: ja, dig vet jag ju var jag har ,-)

    anna of sweden: jag retade mig MINDRE ikväll än sist, men jag föredrar ändå det andra paret,-)

    Tänkte på dig när jag såg NY-bilderna!

    SvaraRadera
  6. Jag är smått stolt att jag satte Hansson de Wolf United!
    Wow över mig själv.
    Wow sa M.

    Jag fick också en sån NYC längtan. Piteå lite likaså. Men mer som besökslängtan.

    Gokväll!


    Pv: jag gillar också hon med skrattet!

    SvaraRadera
  7. Nä skrattet gillar jag inte. Bara jobbig. Jag knäckte St Petersburg innan deltagarna #stolt. Annars var det ganska svåra frågor.

    SvaraRadera
  8. Turtlan: musik är jag urdålig på, men pv tog också Hanson de Wolf .., på en gång.

    Eva: nej, det ryska var jag skämmigt usel på! Men bildfrågan är jag snabb på, jag fattar det inte, för jag brukar bli så stressad när det är sånt. Och pv blir sååå impad och då blir jag sååå glad ,-)

    SvaraRadera
  9. 10 på Leningrad och Piteå här. Hansson de Wolfe när frågan ställdes. Skivan "Existensmaximum" är en av mina absoluta favoriter,likaså första skivan "Iskalla killen...". Och jag älskar Lorne de Wolfes lite svajiga sångröst, ett typiskt exempel på att jag har större fördrag med manliga röster utanför kvalitetsnormen. Men "Vem där" tog jag inte alls fast ledtrådarna var klockrena när man fick veta.

    Jag tror att det finns en producent som gillar det där skrattet, hon kommer i bild och skrattar både när det verkar rimligt och inte. Det är inte säkert att man skulle uppfatta det på samma sätt om man mötte damen i fråga i verkligheten.

    SvaraRadera
  10. Jag tål varken se eller höra skrattet. Fy för den lede vilken hysterisk människa

    SvaraRadera
  11. Jag var på ett jättetrevligt årsmöte i fågelklubben i går kväll och slapp reta mig på någon alls ;-)

    SvaraRadera
  12. Fint program skojigt skratt och trevligt i Johannaburen
    Men ibland är det svårt. vi kan aldrig musikfrågorna.....men vi minns den fantastiska Rossången med Freddi och Sofia
    Kram från Eva i Tyresö

    SvaraRadera
  13. Ingela: jag berättade för pv att om alla bussresor som gick från Malå till Leningrad under en period där hemma - visst var det så -?

    bettankax: du är mindre diplomatisk än undertecknad, jag håller med ,-)
    Hon lär arbeta som terapeut också, ja, man kanske blir frisk av det skrattet .....

    Mian: du missade inte såååå mycket ,-)

    Eva: tänk, så många som tittar ändå .,. här kan vi sitta och prata om ett "gemensamt" program!

    SvaraRadera
  14. Jag håller med Gunnar helt, hon har ett spontant och sprudlande skratt, dessutom väldigt charmig.
    Där fick ni allt, ni som förfasar er.
    PV

    SvaraRadera
  15. Pv: Jag fördömer inte själva lätet, men jag har lite svårt för människan efter det där debattinlägget om våldsamma män och orsakerna därtill. Hon och medskribenten skrev bl.a. om "ömhet i ett slag över munnen". Usch.

    SvaraRadera