Elisabet

Som ringar på vattnet och ett tack ...

Ett fönster kommer genom rymden via hemifrån-Ingela.

Det läggs in här på sidan och jag berättar om alla minnen som det fönstret framkallar hos mig.

Och jag berättar också om familjen som en gång bodde där.

Och om bidén som jag trodde var en fot-tvätt.

Någon dag senare kommer ännu ett mejl, nu från hon som var yngsta barnet i familjen.

Det är säkerligen fyrtiofem år sedan jag såg henne.

Och hon berättar om sitt liv och allt vad den där bilden framkallade hos henne.

Så här skriver hon i en kommentar ikväll:

"Min värld har blivit lite "ny" sedan lördagsfönstret den 4:e feb, mycket minnen och alla dessa bilder som är så fina, så fina, som en liten ny värld och som gjorde mig sticksugen för första gången på många många år när jag ramlade in på stickerskans blogg, jag läser varje dag, tack alla ni som delar med er så att jag kan få nya intryck och många leenden.

Stor Kram till dig Elisabeth fr Å."