Och så ringer telefonen.
Det är pv .., han vill veta vad min medicin heter.
Bland annat.
"Du hörde att sotaren var här, va ...?" säger jag.
Svaret blir korthugget.
Jag förstår att han har läst på bloggen och även fått mitt något irriterade mejl, det som skrevs just efter sotarbesöket.
"Jag vill inte prata om detta, adjö!" säger han och så hör jag bara ett tuuut i luren.
Efteråt skrattar jag så jag nästan ligger dubbel, ja, om nu inte alla magarna voro i vägen.
Alltid lika glad av att läsa alla vardagliga äventyr som du skriver så fint och fantastiskt roligt om och det här med när borren bryter genom isen är ett lika starkt minne för mig, det var u så otroligt spännande när vattnet kom upp över iskanten............Åsa
SvaraRaderaÅsa: visst är det konstigt hur vissa minnen (och ljud!) etsar sig fast i minnet!!
SvaraRaderaBlev han lite sur alltså...
SvaraRaderaDet går nog över snabbt ;-)