Någon gång under högstadietiden skulle jag hålla ett föredrag i fysik; det hela handlade om hur man tillverkar en grammofonskiva, ni vet, en sån där i vinyl.
Jag stod längst framme i fysiksalen och när jag var klar, sa magistern - som var en väldigt sträng herre som hette Ivan Lindblom -: "ursäkta, var det någon av er som hann höra vad Elisabet sa?"
Nej, det var det inte.
Jag läste för fort, förstås.
Men tidigt i morse mötte jag min överman - Sveriges Radios eminente reporter Nils Horner -, som i P1 vittnade om Nordkoreas misslyckade raketuppskjutning.
Hade inte han betalt per ord, då vet inte jag.
Usch så taskigt. Kunde han inte avbrutit dig under föredraget och bett dig prata lite långsammare ..?
SvaraRaderaanna of sweden: han hann väl inte ,-))
SvaraRadera