Ingen fraktur.
Ingen frissur.
Ingen ligamentskada.
"Bara" lymfangit.
Fina Fieri är snart på banan igen...
AP.
// AP:s mamma säger: det är tur att vi människor är olika! När harry igår skulle till veterinären - harry som är så sjåååpig och skrek högt senast vi var där -, vägrade jag i sten. Det blev husse som fick ta honom dit och allt gick bra. AP var - i alla fall som liten tös - den mest räddlivade människa jag kände till. Hon var rädd för allt! Men nu, när hon har egen häst, är det annorlunda. Nu klarar hon av det mesta! Och när Fiéri blir sjuk får hon själv ge henne sprutor med antibiotika, rakt in bara! Det är den kanylen hon håller upp på bilden.
Men jag vill också egentligen be ngn annan göra sakerna. Men Micke, han kan ju inte göra det. Så jag måste ju göra sakerna själv. När vi satt i bilen till veterinären den där söndagkvällen sa jag till min kompis som var med:
SvaraRadera"Å, tänk vad jag önskar att Pappa satt intill nu och sa att allt skulle bli bra och att det var han som hade ansvar för Fiéri och hennes tillfrisknande".
Men, det är ju stört omöjligt - då får man göra det själv och tänk vad mycket man faktiskt klarar av?!