I ett par timmars tid blev dom båda herrarna här .., vi satt vid köksbordet (man märker en tydlig skillnad mellan pensionatsvärden och undertecknad; han vill duka fint här vid ekbordet, jag föredrar att sitta i köket ...) och pratade om allt mellan himmel och jord.
Om London (där Ecke varit flera gånger) och olika teatrar .., om Royal Albert Hall och min längtan att åtminston en enda gång får vara med om detta ..., om Sturegymnasiet där pv arbetar .., hur det är nu och hur det har varit .., om Hemköp .., om vad de båda herrarna skulle ha valt för yrken om dom skulle börja om och vore unga på nytt .., ja, sånt.
Ecke är i det närmaste blind och berättade om rädslan att förlora den lilla synrest som finns kvar.
Räkgrytan blev riktigt god och så var det vitlöksbröd till , sallad (från landet .. nu är det nog ändå sista svängen ...) och ett helt ljuvligt Riojavin till.
Ett på alla sätt och vi trevligt besök blev det.
Hälsningar Elisabet.
(Ja, bäst att underteckna ,-)
Jag är också en köksmänniska, och bryr mig inte så mycket om själva dukningen. Min P, han bryter servetter och tänder ljus, pyntar med blommor och annat från trädgården, väljer porslin med omsorg och totalvägrar kastrullerna på bordet.
SvaraRaderaKattis: precis!
SvaraRaderaOch pv vill ha finaste porslinetoch inte det där spruckna gamla som jag ÄLSKAR ..,(själv har jag aldrig ägt en servis ,-) och servetter .., och jag kan lätt ha kastrullen på bordet ,-)
Öht trivs jag bäst i köket.
Det blir så lättsamt och opretensiöst då.