På savannen ....
Trogna läsare kanske minns när jag skrev om "livet på savannen".
Det var då när jag levde som ensamseglare på livets stora ocean.
Om kvällarna skickades sms till goda vänner som också strövade omkring så där lite fritt på savannen .., och så ordnade vi med eldvakt och sa godnatt.
Alldeles
omåttligt varmt i hjärtat blev det av den där savannkänslan.
Men nu ...., nu finns det en som verkligen
befinner sig just där!
Gunnars pojke, nämligen.
Jocke.
Just det.
(Ja, i alla fall så är han i Afrika.)
Åh, savannen...
SvaraRaderaHur många kvällar kom vi inte överens om vem som tog första vakten och vem som skulle fixa morgonkaffet..?!
Kram, min vän!
Hedgren
Hedgren: just det! Och bettankax ville alltid ligga en bit bort ,-)
SvaraRaderaDet var tider ,med bålet på savannen Stoooooor kram
SvaraRaderaJomenvisst är sonen i sydafrika.
SvaraRaderaHar redan hunnit med möten med bl a lejon och skorpioner...
Följ honom via länken här:
http://rinda.se/
-B-: ja, det var härliga tider! Så mycket gemenskap man kände när det plingade till när man låg där under täcket ...
SvaraRaderaGunnar: jätteintressant!