Jag stiger upp vid sju .., pv tar harry och går ut i kallblåsten och själv fixar jag kaffe och te .., gör mig en tunnbrödmacka och lyssnar till en alldeles fantastisk julkonsert i SVT, allt medan jag gör mig i ordning .., tar fram Hemköpsblusen .., behån som alltid gömmer sig .., upptäcker att ett pärlörhänge ramlat av och hittar ett annat ..., tänder julgranen och adventsstjärnan .., ger sigge och pElle mat.
När pv kommer in, ler han med hela ansiktet och i famnen har han inte bara DN, utan en hel drös med julkort! Allt detta måste ha kommit med en senare leverans igår?
Och vi sätter oss vid köksbordet och öppnar hälften var ..., och jag fylls av sån värme så det är inte sant .., det är som en stor, varm kram som kommer susande genom rymden!
Visserligen är Karos huvud lite för stort och kroppen för kort (mer som en beagle), men ändå!
Texten på baksidan är kärv .., det är från pv:s kompis Pelle och dom har en slags jargong mellan sig som man blir lätt förfärad av om man inte vet att det är mer som ett kärleksfullt gnabb.
Är man sedan det minsta intresserad av människor och handstilar, är det ännu mer intressant!
Från en solspriderska i Karlstad kommer stora, öppna bokstäver ...., från en konstnärligt lagd madame i Skåne ett litet kvadratiskt kort med text på engelska (sååå fint!) .., från Jämtland ett bildcollage av husse och matte och en glad hund och små pärlor uppe till höger ..., från Ystad ett stort kort med ystadbild på och jag vet genast ..., från Östergötland och Mantorp prydlig text och en inköpslista instucken i själva kortet (sååå filurigt!) ..., från Närke en fin hund med tomteluva .., jo, jo, då vet man också ..., från Skåne ett avlångt kort med en tomte på - från min storasyster förstås! - ..., och så där håller det på, bara så l j u v l i g t!
Herr NP med hustru ska fira jul med oss i morgon och ååå, så bra det känns!
Nu ska jag strax ge mig av till affären!
En jättejättejättekram till er alla som har bidragit till julglädjen!
Sååååå roligt det här var!
...å jag blir lite fundersam över både postnumret och postorten.
SvaraRaderaDet är då inte samma som jag skrev. ;)
Vill du skriva och säga vad som är rätt? Här eller via mailen.
Varma-det-blåser-upp-hälsningar!
♥
Tack själv! Hoppas ni nu får en fin julhelg och att det går bra med alla jobbdagar! Kram från en snöfyllt Jämtland.
SvaraRaderaÅ tack så mycket för fina julkortet jag fick. Det gjorde mig också varm i hjärtat.
SvaraRaderaAnne i Mantorp
Jag brukar lägga alla julkort i en bunt i ett skåp när julen städas bort. Men ... jag tömmer inte den högen så ofta. Igår gjorde jag det, och plötsligt kändes det som att åren verkligen går fort! Jag hittade samma namn på korten sedan fyra år tillbaka...
SvaraRaderaSoF: du hade helt rätt adress! Det där med Slöinge är gamla adressen och postnumret är också förlegat ,-)
SvaraRaderaEva: här v r ä k e r snön ner! HUR ska jag ta mig till jobbet i morgonbitti ...!?
Anne: ,-)
Bloggblad: det värsta är att man alltid missar någon och så får man så dåligt samvete och tänker att nästa år .., och då tänker väl den människan att "jaha, jag fick inget, nu blir det inget från mig" och så där fortsätter det i all evighet, man skickar ett varannat år ,-)
Ja visst är det härligt med alla julkort. Jag blir precis hur glad som helst när de dimper ner i brevinkastet!
SvaraRaderaTack så jättemycket för det som kom från landet Halland!
Jag funderar precis som du och Mossfolk. Hur kommer det sig att man inte skickar "riktiga" julkort längre?
SvaraRaderaJag blir precis lika glad och varm i själen som du när de ramlar in i brevlådan. Numera är det som Bloggblad säger samma vänner varje år och det är de som precis som vi skickat troget i kanske 40 år.
Varför tar man sig inte den här lilla stunden att sätta sig med adresslistan, skriva några personliga rader till sina vänner för att visa att man tänker på dem och åtminstone i det ögonblicket är med dem en stund.
Vi får inte hälften av vad vi skickar och nu när vi bor utomlands känns det ännu viktigare att visa våra nära och kära att de finns i våra hjärtan. Så det där med att "räkna jämt", det har vi för länge sedan slutat med. Vi skickar till både familjlen och gamla och nya vänner och det blir ganska många faktiskt - det värker i skrivararmen om man också lägger till ett personligt ord eller två.
Jag tycker det är ett "oskick" med de digitala varianterna - det känns så himla "i sista minuten" och "jag är så stressad så det här hinner jag inte med". Eller också har man fått dåligt samvete för att det ligger verkliga kort i brevlådan och så måste man svara på det här sättet.
Man kan visst önska varandra God Jul på nätet och via de sociala medierna. Man ALDRIG att detta ersätter tanken bakom ett riktigt kort.
Hoppas den här trenden vänder, en vän skrev till mig att är det något folk önskar sig så är det riktiga julkort. Men varför skickar man dem inte då???
Tiden. Tidsandan. Och som du säger, Elisabet, det är ju kul med handstilarna också.
Nu ska vi koppla in sling-tv så vi kan se Kalle och lite annat svenskt till det supersvenska julbordet! GOD JUL!!