Vilse i pannkakan ....

På eftermiddagen, det är ungefär när Skellefteå AIK - till vår oerhörda glädje - håller på att besegra AIK från Solna, som jag tar harry och går på promenad.

Jag tar slingan som går i skogen och faktiskt har jag glömt hur härligt det är att promenera i en  s k o g, en där det doftar tall och gran och harry hittar tusen miljoner dofter och jag åker rutschkana mentalt och blir liten igen och går med pappa i skogen och han ska visa mig hur stövarvalparna lär sig att nosa efter harpaltar.

Och jag tänker på Ulrika som tycker så mycket om just detta, att promenera i en skog.

Sen går jag vilse.

Ååå, jag irrar omkring hur mycket som helst och kommer fram vid en fotbollsplan där jag sett Emma spela en match, men icket att jag vet hur jag ska ta mig hem och jag promenerar vidare och får ont i mitt knä, ja, i säkert två timmar vandrar vi omkring - harry och jag själv - och vi träffar människor som inte hälsar när vi möts och jag tar fram min ajfån och kollar var jag är - nä - det är nästan omöjligt och till slut ringer jag till dr Böhlander och hon försöker dirigera sin vilsna mamma så gott det nu går.

Till slut frågar jag en man i min ålder.


Han säger att jag befinner mig på Ljungvägen och ååå, där bor ju mågens föräldrar, då borde jag hitta hem, det är bara det att jag har kommit från precis fel håll och inte det minsta känner jag igen mig!

Det tar tid ..., men jag hittar hem.


Då är dottern ute på springrunda och en stund senare kommer hon hem och säger att hon tänkte att hon kanske skulle hitta mig och det blir överjordiskt god middag - grillad oxfilé och lammkött och sallad och annat gott - och Emma vill ha revansch i Plump och pv är trött och AP ringer och säger att den nya hästen är underbar och ungefär så är det.

Är jag lycklig?

Svar: ja.

På vift ....

Långfredag blir en vanvettigt stressig dag på jobbet och det är som om alla sommarhusägare och campare kommer på en enda gång och redan när vi öppnar är det full fart! ¨


Chefen har gräddat MÄNGDER med wienerbröd och vaniljhjärtan som dukas upp vid brödavdelningen och vi säljer Trisslotter och Tialotter i parti och minut (mest parti) och köerna växer och det köps andelsspel, Lotto och Keno och vanliga lotter och allt ska separeras i olika kassor och det gäller att hålla sig lugn inombords och myntan tar slut och kunderna hittar inte i affären och några är helt nya och där är andra som har varit borta hela vintern och nu ska till sin stuga och en sån kvinna ler och frågar om jag fortfarande kör moped, ja, hon minns ju från ifjolsomras?


Helt underbart är det att mellan hyllorna upptäcka Eva från Tyresö och hennes man Ulf! 
Det blir kramkalas och kanske hinner vi träffas när vi återvänt till landet Halland.


Kvart över sex är arbetsdagen tillända och då väntar pv utanför i bilen och vi tar sikte mot Ljungby och sedan rakt norrut och det blir snöyra och fruktansvärt eländigt väder och långtradare och bussar gör omkörningar som får mig att blunda och jag vill stanna bilen och kliva av ., det är moddigt och snösträngar, men plogbilarna kör likt getingar fram och tillbaka och efter Norrköping upphör eländet och det blir bara vägar och i Södertälje är vi nästan framme - känns det som - och så genom stan och in i tunnlar och det byggs precis överallt .., vid Karolinska står byggkranarna som stora dinosaurier och spretar mot himlen och harry har vaknat och blir orolig och jag säger att han kan lägga sig ner, vi är snart framme.


Hela vägen har jag varit vaken och hela vägen har pv varit chaufför.


När vi passerar Mantorp säger jag ..."här bor Anne i Mantorp" och vid Linköping ..."och här bor Gunilla i Linköping ...", båda vinnare eller tröstprisvinnare i lotteriet ,-)


Det är nästan så där så man vill vinka lite.


Och under resans gång lyssnar vi till programmet "Det kunde blivit vi" i P1 och vi säger att det bara är underbart och därefter är det Karlavagnen med halländske Peter Wahlbeck och prat om döden och då pratar vi om det också och somliga tror på ett liv efter detta och andra inte och en kvinna vill berätta om hur hon mötte Jesus och det är väl ungefär då som vi är framme i Väsby och parkerar utanför det gröna huset.


Nej, det är det inte, det är en timma senare. 
Först hinner vi lyssna till musik önskad av lyssnarna.
Klockan är nästan precis ett när vi är framme.


Och tänk, Harry känner igen sig.
I huset är det tyst ..., ja, alla sover - utom dr Böhlander - som kommer och hälsar välkommen.


Nu är det förmiddag .,. solen strålar .., några ljus brinner på bordet .., pv och Emma spelar Rumble och pv slog henne med en enda poäng och är överlycklig!


Ungefär så.


// Bilden visar Emils ben ..., det var i väntan på en match.

Påskaftonens fönster ....

.... kommer från Värmland och från Turtlan som skriver att kan andra ta bilder från sängkammaren, så kan väl hon också och så susar hennes fönster iväg som en raket, eller kanske som en påskkärring på sin kvast.

Men nu blir jag lite osäker om det verkligen var från sänkammaren?

Jag sitter här med dr Böhlanders dator och känner mig väldigt ovan .., det här får bli lite som ett försök.

En riktigt härlig helg ...

... önskar jag er alla!

Nu stundar jobb från tio till sex och sen kommer pv och hämtar upp och så bär det av norröver, till barn och barnbarn! 

Till mitt blivande London-ressällskap Emma och hennes lillebror Emil (som inte längre är så liten ...) och till dr Böhlander och den nyblivne 40-årige mågen och innan vi återvänder, hoppas vi få träffa Fieri i stallet.

Har jag tur idag, hinner jag kanske få se en skymt av dig Eva från Tyresö!

Ja, jag menar i affären.

Hej å hå, alla vänner!

(Ja, ingen inbillar sig väl att här inte kommer att bloggas .. men jag kan ju låtsas att jag är en helt normal människa ,-)

Och så ett extrafönster ....

.... från Monica i Lysekil.

Det var Monica som vann förstapriset - filmen "Avsked" - när det igår var utlottning.

Grattis Monica och tack för fönstret!

Långfredagsfönstret ....

... finns på övervåningen i det gula huset på kullen.

I landet Halland.

Och nej, fönstret sitter inte på sniskan, men fotografen - som snart ska till jobbet -, låg under täcket och bara ryckte upp kameran.

Nästan som att ha blivit mormor ....

Ja, så kändes det igår när AP hämtade sin nya häst - Fieri -.

Då hade dottern och hennes rara väninna Sofia anlänt kvällen innan .., kört hästsläpet från Ekerö och övernattat i det gula huset på kullen och så igår förmiddag, bar det av för att hämta hästen.

 Och knappt hann vi sätta oss vid matbordet, förrän Sofia fick visa om hon hade höger eller vänster tumme upp?


Och att hon är Stenbock fick hon också berätta .., Stenbock tillsammans med en Oxe.
Om sånt pratade vi .., detta att man ibland klickar så bra med vissa människor och vad är det som gör att man - nästan reflexmässigt -  i n t e  klickar med andra?


Själv har jag bara haft tre förhållanden i mitt snart 60-åriga liv.
Alla tre männen är Jungfrumän, alla är därtill nummer två i respektive syskonskara.

Hästtöser är en sort för sig.

Modiga, starka, bangar liksom inte för småsaker ..., (jag minns ett sms när AP berättade att ett helt sällskap med kvinnor, allt från unga som bara haft körkort i något år, till såna i nästan-min-egen-ålder  .., alla körde dom iväg med var sitt hästsläp till någon tävling!)  och när allt var klart med köpet, ja, då fick Fieri kliva in i transporten som sedan kördes (och, då det var dags för inköp, därefter fickparkerades på Coop någonstans längs uppvägen!) norröver och allt hade gått så bra, så bra! 

Det var en överlycklig AP som hörde av sig på mobilen och det här var bilden jag såg, ja, när jag satt i fikarummet och tog mig eftermiddagskaffe.

Och tack till dig Sofia, som med ditt sällskap gjorde att det kändes tryggt och bra.

Hejdå harry .., du är så fiiin!

Innan dom åkte iväg ville harry säga hejdå till lillmatte. 
Eller tvärtom.

Det var hos AP han hade tillbringat natten.

Och harry var så sprittglad när vi alla fyra gick ner till bilen .., ååå, det var ju nåt helt nytt, fyra stycken (!!) det brukar ju bara vara matte eller husse som han är ute med!

Och när jag tittar på den översta bilden ..., då ser jag även den här bilden framför mig.

Tala om att generna hoppar bock!

Och här är vinnarna ....

Vinnaren i filmlotteriet ....

... presenteras ikväll klockan 20.00.

Bara så ni vet.

Ett tröstpris kommer att finnas med också.

Skärtorsdagsfönstret ...

.... kommer från Ulrika i Västmanland.

"Ett smedjefönster", skriver hon.

Glad Påsk !!

Ååå, ni underbara, rara, goa människor som sååå förgyller ens tillvaro! 

Stooort tack till Annika för grytlapparna som sannerligen kommer väl till pass .., (det måste väl vara madame krimi-författaren?), tack Berit i Malå (ja, nu får ni verkligen se till att pallra er hit!) .., tack Bettankax som påstår att hon har badat i havet i Helsingborg - hmmm - nog vill man gärna ha bildbevis på detta ..., och tack påskkärringen Solbritt - trogen kund från Ystad - som till och med finns på bild! 

Titta, så söt hon är!

Ni är helt enkelt   u n d e r b a r a, varken mer eller mindre!

Ja, det skulle vara väl "mer" då!

Här är startfältet till lotteriet! 
Och nu är lott-tunnan stängd.

Följande har nu anmält sig, ja, vill vara med i utlottningen av dvd-filmen Avsked.
Ni kan nog börja göra er redo för att få bra fart i starten ,-)

Lena i Västergötland
Rexxie i Västerås
Monica i Lysekil
Ingela i Ystad
Dinah i Kallhäll
Ulrika i Kopparberg
Agnetha i Skellefteå
Monet i Frankrike
Sportiga Jenny i Kaxholmen (mellan Huskvarna och Gränna).
Maggan i Laxå
Ellem i Skellefteå
Eva på Frösön
Marianne Ekwall i Sigtuna
Ica-Jessica i Västerås
Gunnar i Vaplan/Jämtland
Anne i Mantorp
Kristina i Örebro
Bloggtant i ...?
Åsa utanför Helsinborg, tror jag ...?
Marianne Rindå i ett för dagen kyligt Jämtland.

Tjugo stycken var max och här ovanför är de tjugo som först anmälde sig!

Dagens fönster ....

Så här skriver fönsterfångaren, som är Guy, ni vet, han med alla fina bilder.

Jag tror - men är inte säker - att han numera befinner sig långt, långt borta från snö och vinter.

"Hej Elisabet!

Jag skickar nu fönster som är tvärt emot de som du gillar.

De är inte skamfilade eller vackert åldrade. 

I själva verket finns inte ens några fönster än, bara hålen där de skall sitta.

Det är två hus som står mycket nära varandra i ett område

med (knappt) fristående hus i Wang Khanai, Thailand.

Och på natten går temperaturen ner mot 27 grader."

Uppmuntringslotteriet ... i lite annan form bara.

Någon gång under påskhelgen tänker jag lotta ut en av mina favoritfilmer - den japanska filmen Avsked -.

Filmen handlar om en cellist som blir begravningsentreprenör och i mina ögon har den filmen det mesta.

Och den är otroligt  v a c k e r.

Det är ju en fördel - för den som vinner - om man är intresserad av film och nu gör jag så här .., dom tjugo första som meddelar (i en kommentar, alltså ..., och blir det inte tjugo, så lottar vi bland de som anmält sitt intresse ... ) att dom vill vara med i lotteriet .., av dessa drar vi en vinnare och det blir under helgen.

Såja.

Då vet ni!

Så här avslutade Svenska Dagbladets recensent Jeanette Gentele sina tankar om filmen.

Avsked tar med sig åskådaren på samma oväntade resa som den tar huvudpersonen. 
Skådespeleriet är utsökt. 
Varenda gest, varenda min tycks vara hämtade ur djup människokunskap och lång livserfarenhet tillsatt med en fin dos humor. 

Ps. Jag får väl sätta en sista-tid-för-att-anmäla-sig, det glömde jag. 
Vi säger ikväll klockan 20.00 Ds.

Grattis Carina i Kärda! 

Du blev chokladkakevinnare i kvällens lilla tävling .., ja, vad var det nu för ljud som hördes från youtube-filmen?

Rätt svar var: Rumble-ljudet!

Carina skriver i sin kommentar att hon bor i Kärda i Småland och då googlade jag på Kärda och loooog så här mycket .., för där står att Kärda är mest känd för sin bilskrot, Ericssons bildemontering.

Ja, det var också något att vara känd för.

Och Rumble är ett ordspel på ajfånen och det ska jag säga er, att mer utskåpad än jag blev av Emma, 15 år, det har jag inte blivit på evigheter.

Men  v ä n t a   bara ....!

Långtisdag ....

Detta är utan tvekan den längsta dagen i mitt liv.

Just nu, när klockan är lite över sex på kvällen, känns det som vore den tio, halv elva! 

Precis hela dagen har vi varit ute .,. och jag har varit och handlat, köpt ny matta i Getinge .., krattat, planterat blommor .., dammsugit .., och så har jag varit på träningsläger.

Jodå, det har jag visst. 

Den som känner igen det här ljudet, vet precis vad jag menar och den som först kommer med det rätta svaret, får en chokladkaka som vinst.

Jag har tränat så ögonen går i kors och Emma - som är superduktig i detta - vill prompt tävla mot sin mormor, men mormor vägrar, ja, inte förrän hon övat lite till ,-)

Ja, jag håller med .., det är en förfärlig mormor hon har, Emma-

// Bilden visar pv  i eldartagen.
Vår gräsmatta är en mossmatta och bara man drar med räfsan har man drivor med ullig mossa att ta hand om!
Och så har jag räfsat slänten och när det är gjort, då brukar det nästan bli en explosion av vitsippor som tittar fram i ljuset!
Tröjan som pv bär, har han naturligtvis stickat själv.
Jag kan knappt sticka en halsduk.
K n ä c k a n d e ... minst sagt.

Tidig morgon ....

... och jag skyndar mig ut för att ge småfåglarna mat.

Fyller på fröautomaten och lägger skivade äpplen på marken.

Och uppe på hustaket sitter ett antal starar och flöjtar för glatta livet!

Måhända är detta småttingarna som föddes under någon av tegelpannorna, ja, som nu har återvänt till barndomshemmet och här hoppas hitta en trivsam hustru?

Det är kallt ute.

Sex minus.

Tretton inomhus, när vi vaknar.

Tisdagsfönstret ...

"Vivi hjälper mig med fönsterputsningen ...", skriver Ulrika i Västmanland.

Ja, ni vet ..., Max matte. 

Long time, no see ...

Biblioteket i Halmstad som skjuter ut över Nissan.
Vi parkerade precis här, mitt emot biblioteket.

Såja, så har vi varit och tittat på filmen "Marigold Hotel", vilken visades på Röda Kvarn inne i Halmstad och åå, det känns som en evighet sedan jag sist satt och åt Ahlgrens bilar och tittade på film på riktig biograf!

Vi hämtade ut biljetterna kvart över fem - filmen började sex - och i väntan på att bli insläppta, promenerade vi omkring lite på gågatan och det var isbitsvindar som svepte inne i stan och jag skyndade mig in i tre olika butiker, mest för att få värma mig.

Och filmen?

Jo, underbart mysig .., aningen fylld med klichéer om såväl britter i allmänhet, som pensionärer och människor i min ålder i synnerhet .., för att inte tala om bilden av den indiske hotellägaren ..., men i det stora hela rätt så trevlig!

Lite väl enkla lösningar, det bästa med filmen är korta sekvenser med gott om igenkänning, för övrigt känns den väl ...., ja, som om regissören eller manusförfattaren inte vill ha en alltför komplicerad film, utan mer "allt ordnar sig på slutet".

Men vilka fantastiska skådespelare!

Som t.ex. ursnygga Judy Dench, född 1934.

Och Tom Wilkinson, född 1948 .., honom minns jag bäst från filmen "Allt eller inget", ni vet - Full Monty på engelska - dom där arbetslösa gruvarbetarna som blev strippor och i den filmen spelade ju T.W arbetsledaren (som vid den audition männen hade, plötsligt kände igen en av de sökande .., "ja, men det var ju han som kaklade vårt badrum!" och så gömde sig T.W bakom dagstidningen ...) och gjorde det med den äran!

På en skala från 1 - 5 får Marigold Hotel 3 av mig, men jag tycker att den är helt klart sevärd!

Pv säger .... 3.5 - 4.

Och (Dame .., precis som Judy Dench)  Maggie Smith .., född 1934 .., vilken skådespelerska!

Medelåldern i publiken låg nog på 65 tror jag.

Ja, en film som rekommenderas  v a r m t!

Dagen idag ...

Sicken lycka .., att tro att man slutar tre och så kommer Alex klockan två och säger ..."jaha, nu kan du gå hem!" 

Men det har varit en bra dag; att arbeta förmiddag har den fördelen att man är med på ett annat sätt. 

Mycket att göra .., många kunder och nu har turisterna börjat komma. 

Och norrmännen, dom som har stugor i Haverdal - igår en familj boendes utanför Oslo - som berättade att det tar bara fyra timmar drygt att köra till Halland, inga bekymmer alls.

Och den förståndshandikappade unge mannen Gustaf kom in även idag och jag översköljdes av längtan efter alla rara kunder som arbetade på Samhall i Ystad och var trogna kunder i affären - så oändligt mycket värme som dom gav -!

Dagen bara susar iväg! 

Carina har fullt upp med sitt - hon ska beställa sill, ost, jucier, youghurt och bröd - ja, hjälp .., hon om någon skulle verkligen vara värd en rejäl lön .., vilket otroligt ansvarsområde hon har och tänk, bara  t ä n k .., om beställningen till mejeriet havererar, då blir det inte roligt! 

Själv gör jag ordern som hör till mitt .., läkemedel, godis, batterier, tändare, ja, sånt.

Torrvaror .. , inte alls lika känsligt som mjölk och ost där det ju inte får bli för mycket, så där så man ska rea ut det när bäst-före-datumet passerat.

Beställer en omgång till med frimärken med hönsmotiv, så vanvettigt söta är dom!

Ber Mattias visa mig så jag fixar att sända iväg beställningen själv och jag skriver en liten manual.

Såja, nu ska det nog bli bra.

Så jag kör hem - väl invirad i den tjocka, rosa yllehalsduken -, och fleecejackan under anoraken och det blåser nåt alldeles hemskt och vid Särdal, just efter kvarnen, är det inte långt ifrån att jag dråsar i diket! 

I Steninge, med ett grönturkost hav på min vänstra sida, möter jag en svartvit katt på språng över vägen! 

Och sist av allt svänger jag upp på kullen och pv har maten nästan-klar och harry ligger i en solstråle på parkettgolvet och sigge upptäcker honom och kommer och nooooosar försiktigt, försiktigt och snart ska vi åka in till stan och hämta ut biljetterna till kvällens bioföreställning och i morgon är jag  f r i!

Gud, vilken fröjd!

Ett bonusfönster från Skåne ...

Får man, så där oförhappandes, ett fönster i sin mobil på morgonen - ett fönster som visar utsikten från sonens arbetsplats i Malmö -, då blir man så glad, så då får det bli två måndagsfönster! 

Ett från Skåne och ett från södra Frankrike! 

Tack Anders! 
 

På agendan ikväll ...

Det här med ajfånen, ååå, det är en sån oerhörd glädje! 

Och ja, man har väl inget liv förstås, inte om man går och lägger sig och ligger där och fibblar med telefonen och pv ligger intill och smajlar och tror knappt sina ögon .., men vips, inom några minuter har man klickat in sig på SF-appen och reserverat två biljetter till kvällens föreställning på Röda Kvarn i Halmstad.

Får jag välja mellan amerikanska och brittiska filmer, blir valet lätt som en plätt; jag tycker ofta så oerhört mycket om dom senare! Och brittiska skådespelare ser inte alla ut som plastdockor, i alla fall inte ännu!

Och igår hade jag mejl från min syster i Australien som beskrev filmen som "himla trevlig, du skulle tycka om den Elisabet!"

Men först arbete till klockan 15.00.

I morgon ledig dag! 

Och på onsdagkväll kommer AP och hämtar sin häst. 

Ååå, sicken glädje!

Och så ett måndagsfönster ....

från madame Monet i Frankrike.

Och Ingela tipsar om detta.

Ja, "vart man int frälst innan, hade jag då blivit det där och då!"

En upptäckt för mig ...

Jag säger bara en sak ..., vilken  a r t i s t   denne Samuel Ljungbladh är, han som var med i kvällens "Så ska det låta"!!

Inte en susning hade jag om vem denne man var och  tala om att kunna sjunga med inlevelse!

Klippet är från ett inhopp i ett tidigare avsnitt av programmet, för flera år sedan.

(Och bara så ni vet .., så här han såväl Stenbock som västerbottning. I say no more ,-)

Det bästa för Cruella från veckan som gick ...

cruella säger ...

Trevligast i veckan... 

Ja, jag fick rå om en av mina gammelbästisar i två dagar när hon stannade till på genomresa. 

Allvarligt prat, många skratt, härlig tapasmiddag med vin, en riktigt hjärtevärmande film (Snön på Kilimanjaro)... 

Och så lyckades jag masa mig till frissan!

Det bästa som hände mig i veckan ....

En annan gång när hon låg på sängen.
Fast då var det i Ystad.

Ååå, det har varit många små guldstjärnestunder den här veckan!

Jag lever ännu på glädjen från förra söndagen då AP (mellanbarn och Oxe) var på besök för att titta på häst och hon bara liksom flöt in i alltsammans .., låg på soffan med harry i knäet .., eller i gästrummet på sängen och allt kändes bra och det var roligt att få äta frukost med åtminstone ett av barnen.
Det var mammaglädje rakt av!

Och telefonsamtalsglädje var det också .., prat med Kerstin i Skåne, lååångsamtal med Monica i Frankrike och vardagssurr med min storasyster i Skåne.

Och igår på jobbet, när jag frågade arbetskamraterna vad som hade varit bäst under veckan och plötsligt kom den där rare mannen i 80-årsåldern och stod där vid kassan och jag lade handen på hans axel och frågade vad som hade varit bäst i hans vecka och då vänder han sig om ger mig den varmaste kram jag fått på länge och så säger han:"vet du, det bästa i veckan, det var det här .., att få ge dig en kram!"

Ett stort glädjeämne var också att jag hittade bokningsbekräftelsen till hotellet i London i september.

Och den där förståndshandikappade unge mannen som absolut ville kramas när han stod med sin pappa i kassakön och det visade sig att sonen hette Gustaf och pratade flytande franska och pappan försökte avstyra det hela, men en kram blev det och hjärtat blev glatt!

"Hur han kan vara så duktig på franska ..:? Jo, vi bor utanför Paris", förklarade pappan leende.

Och stor glädje blev det också över den där soliga dagen då jag satt ute i timmar och harry låg vid min sida nästan hela tiden.

Och nu blir det jätteglädje, ty pv steker plattfisk till middag!

Det bästa från madamen i Portugal ...

Hej Elisabeth,

Flera gånger har jag varit på väg att skriva och inte gjort det.

Bäst i min vecka är att ha varit på tre platser jag älskar i en och samma vecka: Skåne (ena hemma), Porto (andra hemma) och Utrecht (älsklingsstad i Nederländerna och grannstad till en plats jag bodde lyckliga år på 1990-talet). 

Det var solsken överallt dessutom.

Hälsn
annannan

// Elisabet säger: när annannan är det på det humöret, då vet jag ingen som skriver så underbart som hon gör! Och när jag läste detta .., då satt jag och loooog mest hela tiden! 

Bilden har hon tagit - en söndagsbild från Portugal och det är den skånsk-portugisiska madamen som skymtar i fönsterglaset.

Dagens fönster ...

På taket till familjens alldeles nytvättade bil .., där speglar sig mängder med fönster!

Och den som upptäckte detta och var redo med håven .., var Cecilia N.

Bäst i veckan för Lotha ...

 Elisabet!

Det bästa denna veckan är att äldsta sonen fick körkort, han kör och kör ....
Men sen undrar jag varför jag inte blev äldre ... eller kanske jag blev men inte märkte ;)
 

Sen har jag startat min sista kurs innan jag blir barnsjuksköterska, jag har fått svar från två nya ssk om forkningsintervjuer och sen har min professor gett en vink om en ny kurs som mamma oxå vill gå ... 

Så om vi säger så ... Livet verkar gå vidare !

// Elisabet säger: Lotha är dotter till min kusin - bloggerskan Mellansystern - hon som har energi i klass med ett fungerande kärnkraftverk. Och eftersom det bara strular när jag lägger in länkar, så kan jag meddela att Mellansysterns blogg (för övrigt väver hon ungefär lika mycket som Ulrika stickar ...), den  finns i min länklista!