Till Mantorp kom jag för drygt 3 år sedan och det var inte kärleken som var orsaken. Jo förresten, kärleken till barn och barnbarn.
Hade tröttnat på Alby i Norra Botkyrka och i väntan på pensionärslägenhet i centrala Stockholm ville jag prova på lite "lantliv".
För det mesta bara latar jag mig och mellan varven är jag sällskapsdam till mina barnbarn och lite hundrastare också.
Engängat är bara förnamnet på livet i Mantorp vintertid. Det blir lite roligare när våren kommer med blommor och cykelturer. På sommaren badar jag med förtjusning i åar och småsjöar och sedan framåt sensommaren så blir det årets högtid nummer ett; kantarellsäsong. Å sedan är det enahanda vinter igen.
Så nu vet ni vänner i Elisabets bloggflock hur pensionärslivet i ett litet samhälle kan vara.
Anne i Mantorp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar