.... går jag ner till havet och stranden.
Harry springer lite hit och dit .., hittar en pinne .., själv plockar jag ilandfluten plast och lägger i den där högen som redan finns uppe vid livbojen.
Överallt finns spår av liv.
Jag ser totalt fem svanar och vet att det ena paret har förlorat sin fjolårsunge till havsörnen.
Nu simmar föräldrarna ensamma, en bit bort.
Slår mig ner på en sten.
Väter ansiktet med havsvatten.
Tänker att känslan är densamma som hemma vid Malån .., med doft av Kung Karls Spira och sälg och rasslet från asparna i backen.
Och småfiskarna som simmade i stim - omöjliga att fånga -.
Åh, vilket dramatiskt inlägg!
SvaraRaderaBloggblad: dramatiskt???
SvaraRaderaMenar du familjen svan kanske?