Klockan 12.00

Glädjen över att krafterna återvänt, är liksom omåttlig.

Dammsugaren åker fram .., jag bär tillbaka sängen till Gunnars Rum .., städar badrummet, plockar bort från bordet .., allt medan pv kör till Lantmännen i Slöinge och köper 20 kg fågelfrö, plus en stor påse jordnötter - även detta till fåglarna -.

"Ingen fågel som äter än.
Och dom som fått hedersplatsen i soluret som restaurang."

Medan jag är i farten tänker jag leende på AP:s sms där hon beklagar sig över fåglarna på Ekerö som inte vill komma till hennes fint installerade fröautomat.
Ack ja, så är det ibland, otack är världens lön, jag vet precis hur det är.
Hela förra vintern lade jag ut äppelskivor till koltrastarna och vad blev resultatet?
Jo, dom satt och flöjtade så vackert från grannens tv-antenn .., knappt så vi hörde ett enda litet pip.
Och hade hon matat dem?
Nej, inte det minsta!
Men nu är det ju så att man ska vara generös och inte tänka att man vill ha tillbaka nånting - det har jag minsann läst hos Stefan Einhorn -, alltså är det bara att mata på och hoppas att man i sitt nästa liv har samlat lite vara-snäll-mot-fåglarna-poäng.

Sist av allt slänger jag ett öga genom vardagsrumsfönstret, det bakom soffan, och ser tydliga harryspår mot glaset. Där står han om dagarna när han tror att vi inte ser .., och tittar ut på småfåglar och ekorrar och slickar sig om munnen.

Fast allra mest väntar han förstås på husse.

Nu ska här putsas!