Det här har jag grunnat på nu på morgonen.
I veckan som gick blev pv:s moster dålig .., fick magsmärtor och ont i bröstet .., smärtor som strålade ut i ryggen och hon var alldeles slut på.
Så besökte hon familjens husläkare och han undersökte men fann inget särskilt och meddelade att eftersom hon kom så sent så kunde inga prov tas, men han tyckte ändå att hon skulle åka upp till akutmottagningen, kanske var där en propp i lungan?
Jaha.
Till akuten då, prov togs och ännu flera prov .., en mer erfaren läkare tillkallades ..., kanske var det nåt med magmunnen ...? och så skickades patienten hem med rådet att ta Novalucol.
Men det onda bara fortsatte och nästa dag blev det akuten igen och nu ultraljud och då uppenbarades en inflammerad och stenfylld gallblåsa och så blev det operation av det hela.
Att man som läkare inte direkt kan ställa en diagnos, det förstår jag, men sen tänker jag så här .., dom här läkarna som nu trodde att det var nåt helt annat ..., tänk, så bra det skulle vara om dom (en var av den yngre sorten) finge veta vad det hela resulterade i!
Då skulle dom kanske - när nästa patient med ungefär liknande symptom uppenbarar sig - komma ihåg det här .., jahaaa, det kanske är gallan som spökar?
Det tycker jag vore ett bra system.
En slags kort åkterkoppling - svårt att genomföra kanske - men ändå.
Nåt att ta upp på en rapport ..,"ni vet, patienten som kom in för ... det visade sig vara det här".
Det är vad jag tycker.
(Nu är det kanske extrasvårt att ha patienter som själva arbetar eller har arbetat inom vården. Pv:s moster är av den där tåliga och "inte-ska-jag-besvära-er-sorten" och håller säkerligen igen med hur eländigt det egentligen är ...).
I regel brukar den doktor /avdelning som opererade henne skicka en kopia på epikrisen (utskrivningssammanfattningen) till husläkaren för återkoppling. Men den doktor som undersökte henne på akuten kanske inte alla gånger får den återkopplingen.
SvaraRaderaHälsningarar från Sjuksyrran ;-)
Hälsa ett stort krya på till Sonja!!!
Turtlan: jag inser att det är nästan hopplöst att hitta rätt bland alla läkare som finns på en akutmottagning och senare på andra avdelningar, men det BORDE vara himla bra, det där systemet ,-)
SvaraRaderaJag menar, han som trodde på propp i lungan, han kanske nästa gång tänker att .., ja, just ja .. jag hade en patient som ....?
Och jag ska hälsa till Sonja från "syster Turtlan" ,-))
Kram på dig!
Skulle svara precis samma som Turtlan, men nu behövs ju inte det! :)
SvaraRaderaOch jag säger: fullständigt skandalöst att skicka hem en äldre kvinna med de symptomen och börja prata om magmorna och Novalucol! (Det finns dessutom effektivare läkemedel, typ Losec, för den sortens åkomma)
SvaraRaderaPrecis så här gjorde man med min mamma, då 85 år. Lika slarvigt på vårdcentralen som på akuten på Ängelholms lasarett/akuten
I fyra dagar gick min mamma på Losec med fruktansvärda smärtor som förstås var en hjärtinfarkt! När man väl fattade det kördes hon i ilfart och opererades men höll på att dö under ambulansfärden
Och fick en skada på hjärtat hon inte behövt få om hon åtgärdats korrekt och i tid! Det tycks vara opportunt att tro att gamla tanter bara har ont i magen när det upp i åren är så hör allvarliga åkommor! DET borde unga akutläkare verkligen få klart för sig!
Magmorna tycker IPad att magmunnen ska översättas till:-)
SvaraRadera