måndag 29 april 2013

Det bästa för Cecilia N ....

Jag träffade en gammal kursare förra söndagen. VI hade inte setts på drygt åtta år och hade tappat kontakten.

Men så såg jag en randig tröja och tänkte att månne det där kan vara hon? Och en stund senare såg jag att det var hon! Och hon såg mig, men just då kunde vi inte hälsa och prata utan fick tåla oss en timme. 
 Och jag blev så glad att tårarna bara rann ..

Bilden från Stensjö .., men får gälla ändå.

Det måste ha varit ikväll.
Efter att ha sett sändningarna från hoppningen i Göteborg igårkväll så förstod jag att jag måste åka ut till ridskolan. Jag har inte varit där sen nyårsdagen.
Så ikväll åkte jag ut.

Där har jag två favorithästar. Den som stod närmast dörren gick jag in till.
Vi har känt varandra sen slutet av förra årtusendet. Hon nosade på mig och slickade mina händer och blåste i mitt öra. Å vad jag kände mig välkomnad.

När jag klappat om henne gick jag vidare. Min andra favorit står längst in i stallgången.
När jag kom så jag såg henne så stod hon och tittade på mig.
De andra hästarna emellan oss tog ingen notis om mig.
Hon var oborstad så jag tog mig för att borsta och rykta henne.
Hon avbröt mig ofta för att jag skulle smeka henne i ansiktet som hon tycker är så skönt.

Där var de och de hade inget begrepp om tid.
Bara att jag var välkommen och att jag var deras.


Cecilia/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar