Igår på jobbet upptäckte jag i kassan mittemot en kund med den allra vackraste "kappa" eller långkofta eller .. ja, vad man nu vill kalla det.
Så jag frågade om hon hade stickat den själv och jo, det hade hon.
Och så berättade jag om Ulrikas sida som hon mycket väl kände till!
"Får jag fånga dig på bild och visa ...?" frågade jag och jo, det gick bra.
Så jag hämtade mobilen och titta .., så vacker den är!
Vilka ljuvliga färger!
Och kunden berättade att hon - jag tror att det var nu i helgen - skulle hålla ett stickcafé i Steninge!
I onsdags träffade jag Anna-Lena. Hon kände igen koftan från din blogg. Så då fick jag adressen hit. Kul! Koftan har liksom fått ett eget liv! /Cajsa
SvaraRadera