Elisabet

Nästan som julafton ...

Idag när jag kom hem från affären - jag hade hållit i träffen med sommarjobbartöserna -, upptäckte jag till min förvåning ett grönt postpaket på trappan vid ytterdörren.

Ahaaaa .., lantbrevbäraren hade varit omtänksam och på så sätt slapp jag ju köra till Slöinge och hämta försändelsen på Matöppet  .., så jag tog paketet och ett kuvert med mig och gick in.

(Ännu mera omtänksamhet: brevbäraren hade talat in ett meddelande på min mobil, ja, att paketet fanns på trappan!)

Handstilen var för mig helt obekant, men så otroligt vacker!

Och så öppnade jag paketet och till min förvåning tog det liksom aldrig slut när jag väl hade börjat plocka upp innehållet!

Där fanns en väska med texten "Dagens lunch" .., en matlåda  - "Kan finnas spår av rester" är texten på locket (finurligt!) -, där var porto så det räcker och blir över .., en somrig liten bricka .., en slags kokbok .., och en medicinburk om man drabbas av våldsamt sötsug!

Vem har nu skickat allt detta?

Jo, det ska jag berätta för er!

Det var den här madamen.

Och så förunderligt är det, att när jag ibland tänker att nääää, nu gör vi en lång paus, kanske är ändå ingen intresserad av det här lotteriet, ja, då dyker det upp nånting som får mig att ändra ståndpunkt.

Just det hände idag! 

Tack snälla Kattis!