... tar jag harry på en längre runda än vanligt.
Luften är mer än ljummen.
Och mild och len.
Nere på stranden jagar harry strandskator som flaxar iväg .., och på lilla ön en bit ute till havs är det alldeles vitt av nån slags måsar.
 |
| Ja, ja ..., jag sitter väl här då! |
Innan vi går hem igen, kupar jag händerna och fyller dem - så gott det nu går -, med härligt salt havsvatten och så tvättar jag mig i ansiktet!
Och jag längtar efter att bada!
Sen hemåt .. harry hittar en lång pinne .., hamnkaptenen kör förbi oss och vinkar vänligt .., jag ser den vithåriga änkan hämta morgontidningen .., och väl hemkommen, sittandes på altanen, läser jag en intressant artikel i Svenska Dagbladet; det handlar om Sven Yrvind som tänker sig en ensamseglats under sexhundra dagar.
S e x h u n d r a dagar i ensamhet.
Här förklarar han själv.
Och här en annan artikel - man ler när man läser den -.
I alla fall jag.
För mig är detta inte en alldeles vanlig måndag. Idag för fyrtiofem(!) år sedan låg jag på Södersjukhuset i Stockholm och födde vår första pojke,C.
SvaraRaderaVilken livsomvälvande händelse. Då, på den tiden, fanns bara läbbig lustgas, ingen epidural eller annat smärtstillande. Det gick bra ändå!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag läste också om Sven Yrvind. Rena skräckscenariet för mig och man ska nog vara lite av en eremit och ensamvarg för att stå ut med de - precis som Sven verkar vara.
SvaraRaderaHan är verkligen speciell den där mannen. Läst om honom tidigare. Jag som är en bokmal blir lite nyfiken på vilka böcker han har med sig....
SvaraRaderaMonet: då ber jag att få gratulera mamman, för såna dagar glömmer man inte i första taget! Och det var likadant när vår förstfödda kom till världen - bara lustgas - men det gick ju det också.
SvaraRaderaRuta Ett: ja, det är inte nånting för mig heller .., fy, så hemskt! Jag får ångest bara jag tänker tanken.
Tankevågor: för mig var det helt nytt .., och jo, jag håller med, det skulle verkligen vara intressant att höra vad han ska läsa.