Måndagsglädje ...
Kanske är man världens barnsligaste människa ?
Sextio år och blir överlycklig över ett litet kuvert med bokmärken.
Dom kommer från Eva i Tyresö och på ett litet linjerat ark som följer med, berättar hon om dessa bokmärken som jag sedan sätter inom glas och ram.
Så här skriver hon:
"Vilket av dessa bokmärken talar till dig? Hade du bokmärken? I Halmstad hette det stycken.
Du ser att en del är moderna och en del är väl förbjunda?
Vi bytte ständigt bokmärken!
Jag minns att mamma sa att hakarna måste klippas bort. De är fula!!
Den skadade nallen fanns på min tid - varför -?
Så även brevbäraren som ser så ung ut.
Gammalmodiga märken sades vara värdefullast."
Mera glädje!
Ett tyghjärta i blått och grön och en en liten terrier (Milou) i plast - från Kävlinge och Malmö -!
Och Kapten Haddock med bara en arm - var hittade jag honom -?
Snäckorna plockades på stranden i Ugglarp.
Det lilla värmeljuset doftar vanilj.
I fönstret mot havet till, dinglar två änglar.
En kommer från Skåne (med glas från Palestina) och en från Dalarna.
Där står också en fyrstänglad orkidé som blev till oändlig glädje.
Jag höll på att glömma nånting viktig: solen som nu - äntligen - orkar svinga sig över kullen!
Här står jag vid köksfönstret och tittar ut.
Vid vedhögen har jag lagt mängder med skivade äpplen - det är till fåglarna -.
Vedtraven som ännu inte är kluven, blir till fina sittplatser för småfåglarna .., även ekorrar brukar skutta omkring där uppe.
Vilken nostalgi :) Jag hade två bokmärksalbum och samlade särskilt på änglar. Vi bytte för fullt... Bokmärken säljs ju fortfarande, men vad jag vet byts det inte direkt längre väl?
SvaraRaderaOch vi har också skymtat solen idag!!!
Hej, av någon anledning, som jag inte vet så kallade vi bokmärken för roser, vi sa ska vi byta roser!
SvaraRaderaHälsn. Lena från Gävle f.d Ursvikenbo
mossfolk: jag tycker oerhört mycket om bokmärken och hade själv såna, men jag minns inte att vi bytte särskilt ofta? Sen kom ju Bröderna Cartwright in i bilden och mina bokmärken byttes ut mot en pistol ,-)
SvaraRaderaLena i Gävle: kanske för att det ofta var rosor på många märken ...?