Jag tyckte så mycket om omslagsbilden på DI-Weekend i fredags, den som visade skådespelerskan Stina Ekblad. Allra mest tyckte jag om hennes jordnära händer.
När pv igår gjorde rabarberpaj och (som vanligt ...) lämnade bladen på diskbänken ..., slogs jag genast av likheten.
Ådrorna.
Själva livet som visar sig.
Så jag hämtade tidningen, lade den intill bladet och tog bilden.
Fyndig koppling! Och så rätt tänkt!
SvaraRaderaRabarberhänder - det är vad man har att se fram emot. Sådär kul!
SvaraRaderaJag har skrynkliga ådriga händer...redan nu...inte ett smack kul må du tro :-(
SvaraRaderaTorun, Ruta Ett och Mian: jag har ju själv såna, men det gör mig inget ..., jag minns när jag gick vårdutbildningen och vår lärare visade oss hur äldre människors torra hud visade sig, - ja, det var precis som med min -, man nöp i den och den stod kvar, som en tuppkam ,-)
SvaraRaderaHuden, alltså.
Vilken koppling :)
SvaraRaderaMen har ni redan rabarber så att ni kan göra paj? Här är de så små så små än...
...och jag tänker reumatism! :(
SvaraRaderaRabarberhänder!!!
SvaraRaderaHur kom bladen till komposten?
mossfolk: nja, hälften av rabarbern var vår, resten från Hemköp ,-)
SvaraRaderaKattis: det också .. ,men jag ser ofta såna här händer när jag står i kassan och dom är nästan alltid så lena och mjuka ...och svala. Jag tycker om dem.