 |
| Mitt mordvapen, pv har ett annat. |
Jo, jag har nog berättat om pv:s fascination för siffror och olika kombinationer av siffror.
Lyckan om han tilldelas ett startnummer i Vasaloppet - ett startnummer som visar sig vara ett primtal - är gränslös!
Och han noterar flitigt cykeltider till och från jobbet och nu har han börjat räkna antalet mördarsniglar vilka tagits av daga.
Igårkväll kom han in i vardagsrummet och sa ..."sextionio stycken på Eckes gräsmatta, tre hos Göran och ungefär ett trettiotal hos oss!"
Men han har själsfränder när det gäller räknandet.
Följande berättade ellem från Skellefteå i en kommentar och jag looooog så här mycket när jag läste hennes rader!
"Matteläraren kanske kan ha det som ett lästal i höst! För länge sen kände jag en bokhandlare som tillika var kyrkvärd. Han hade ingen avancerad kassaapparat utan skrev kvitto för hand och räknade ut summan för hand. Detta att räkna hade blivit en vana, så när han i kyrkan fick psalmlappen i handen för att sätta upp numren på psalmtavlan, räknade han automatiskt alltid först ut summan av psalmnumren!"
Är det inte underbart, så säg!
Och jag som är totalt sifferblind och i stort sett bara kan siffrorna i vår adress, telefonnummer och mitt personnummer, har ett slags räknenojja och räknar allt jag skär upp... tappar jag bort mig börjar jag om på ett. Jag fattar inte varför jag räknar så, för jag använder mig inte av siffrorna eller räknar för att det ska räcka. Men varje gurkskiva räknas!
SvaraRaderaBehöver jag gå till en sifferanalytiker?
Bloggblad, jag har också lite problen med siffror och jag räknar också lite konstiga saker emellanåt! Kanske att sätt att försöka kompensera?? :) ellem
SvaraRaderaBloggblad och ellem: jag ler när jag läser vad ni skrivit :)
SvaraRaderaWow, ett primtal! ;-)
SvaraRaderaSiffror i all ära, men s p a d e n!!!
SvaraRaderaNu har du löst mitt problem. Jag har som liksom varken förmått mig att klippa med häcksaxen eller sekatören sådär som det rekommenderas. Spaden däremot klarade jag galant (nåja). Nu återstår bara problemet med att få bort slemklumparna som blev resultatet av den vilda mordjakten...
Jag kan inte minnas att vi någonsin hade mördarsniglar varken när jag bodde hemma eller i Sigtuna.
Mian: ja, vilken lycka! ,-)
SvaraRaderamossfolk: jag kan inte med sekatör eller sax, då kommer jag för nära dem, men spaden, den är kanon! Sen sprätter jag iväg slemmet under nån buske.