Inte långt härifrån, på toppen av en höjd med den allra mest underbara utsikt, ligger ett boninghus, två ladugårdar .., ett lamm/fårstall och lite annat smått och gott.
Det är där jag ofta köper våra ägg.
Nu fanns där även - förutom äggen -, stooora majskolvar .., morötter, bönor i olika färger .., vitlök, potatis, honung, präktiga squash .., allt till försäljning, samt ett anslag om att det nu är möjligt att teckna sig för att köpa ett nystyckat lamm.
I fjol köpte jag ett lamm av en kund i affären; lamm som gått ute från vår till höst och betat på ängarna utanför Steninge, dom här lammen har inte gått ute, utan hållit till i det visserligen luftiga stallet (öppna väggar, men fåren kan inte gå ut) och dessutom visar sig priset per kilo vara nästan det tredubbla mot för vad vi betalade i fjol.
Det köttet var ljuvligt gott!
Så .., nej, dom här lammen får någon annan köpa.
Så långt det går försöker vi att handla närproducerat.
Mjölken från Wapnö bara någon mil härifrån .., helst svenskt kött.
Ibland går det inte alls; det har hänt flera gånger att kött från Irland, till och med Brasilien, har hamnat på tallriken och det var hur gott som helst, men kanske inte det mest lyckade, rent miljömässigt.
Men hur gör man då med alla exotiska frukter som fraktats kors och tvärs över världshaven?
Nej, alldeles enkelt är det inte.
Egentligen tycker jag det är rätt enkelt att så långt möjligt, handla närproducerat.
SvaraRaderaDet gäller bara att undvika danskt kött. Danmark ligger långt bort för oss. Däremot händer det att vi köper finskt. Nu är vi inga storkonsumenter av kött, och vi har ju dessutom ren- och älg i "närheten", vilket uppskattas.
Värre är det ju förstås med grönsaker. Men nu har vi tornedalska sådana att tillgå. Och från omlandet. Egna också, om än i liten skala. I övrigt köper vi ekologiskt. Man ska inte ha bråttom, när man handlar mat. Och välja rätt butik. Willys går oftast bort. De har sämsta utbudet av närprodukterna. Nämligen så gott som inga alls.