... nästan på pricken, är det sedan det nya knäet kom på plats och idag när jag gick johanssonrundan med harry, så tänkte jag att nu ..., nu börjar det kännas riktigt, riktigt bra!
Halvvägs är det uppförsbacke och det går det med.
Härligt!
Nere vid havet blåste det rejält .., men jag hade garderat mig med mössa, halsduk och fingervantar och luften var ljummen och solen gjorde sitt bästa för att tränga igenom molnen.
Och visserligen finns här ebb och flod, men såååå till den milda grad med lågt vattenstånd som det var nu på morgonen, var det länge sedan jag såg! Där vita pilen är, där går vattenlinjen i vanliga fall, sommartid. Nu, kan man ju nästan promenera torrskodd runt lilla halvön!
Nästan hemma hälsar jag lite på ett av två ston som går i en jättelik hage för sig själva.
Och öronen framåt .., det har AP lärt mig att så ska det vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar