Och jag tar bilen och kör dom 22 kilometrarna in till Halmstad och hela tiden (ja, i alla ibland) tänker jag att nu blir det nog svårt att hitta parkeringsplats, men se, det visar sig finnas gott om dylika, faktiskt till och med alldeles nära slottet.
Sen blir det raka spåret till olika affärer och det är inte alls någon julrusch att tala om, tvärtom, torget ligger nästan öde och ingenstans behöver jag stå i kö för att betala.
Träffar några kunder från affären och hejar lite .., får en knack på axeln av pv:s kollega Caroline som undrar hur det är med herr pv och jag berättar att han inte har någon röst alls ..., sen blir det inköp av pärlörhängen - fyra olika storlekar -, två nya läppstift .., mildare ledlampor till hallen (känslan när ljuset var så skarpt, jo, det var precis som när jag skulle få knäprotes i Hässleholm och lades på operationsbordet och någon ställde in lamporna i rätt vinkel ...) och så en sväng förbi Haverdal för inköp av synålar och sist av allt hemåt.
Ikväll är det julbord på Ringenäs golfrestaurang tillsammans med chefer och arbetskamrater, ja, vi är ju alla arbetskamrater.
Gösta - för övrigt kund i affären -, är den som driver det hela och som ska ta emot oss alla.
Spännande"
Bilden visar en del av Halmstad slott, byggt under tiden när Halland hörde till Danmark.
År 1615 stod slottet klart, men trettio år senare, vid freden i Brömsebro, hamnade Halland i svensk ägo och nu ser det ut så här.
Och där, på andra sidan Nissan, men något hundratal meter till höger, bor pv:s moster Sonja.
Vilken härlig färg på slottet (undrar om det är originalfärgen) och bilden med granen är jättefin...ja, de andra också förstås, men jag föll mest för den med granen.
SvaraRadera
SvaraRaderaJa det togs fram originalfärgen igen för några år sedan.
Friherrinnan