Elisabet

Efteråt ...

Det har nog blåst ännu värre någon gång, men detta kändes som rena fasan själv!
Igårkväll när vi hade krupit under våra täcken, då skakade sängen .., ja, hela huset!
Och det dååååånade som om åskan gick!

Jag tänkte att nu åker nog hela växthuset.

Nej, det stod där så fint, men så hade ju pv bundit ihop dörrarna så elegant.
Det blå snöret blev kanske räddningen.

Nere vid havet flög skummet hit och dit .., det såg ut som bomull!
Jag stod där i mina Birkenstock och frös om tårna ...., för att inte tala om kamera-handen!

Hela stranden under vatten.
Ungefär vid klockan ett på bilden, skymtar klipphällarna där harry brukar skutta omkring och där vi hoppar i när det badas. Ja, i alla fall gör pv det.
Helt obegripligt så högt vattnet går!!

Och fåglarna flög kors och tvärs och höll sig nära vågorna; säkerligen virvlar det upp godsaker.

I lilla hamnen var vägen ut till yttersta piren helt överspolad och oframkomlig.
Pv fick vackert stanna med harry i bilen, medan jag knatade fram mot havet och vågorna som slog höööögt över klipporna.

På hemväg.
Tala om   m ä k t i g t !