Här och nu ...
Mörkblått - nästan åskblått - mot havet till.
Isiga vindar, men varmt mot kinden när solstrålarna når fram.
Den vänstra kinden.
Så den vänder jag till.
Och hela tiden lärkan som drillar .., över åkern där till höger.
Bussen till Falkenberg bakom oss ..., några vita bilar.
Nelly på efterkälken .., kajor på lagårdstaket .., två och två sitter dom .., jag räknar till tio par och så finns där några som sitter en och en .., som inte hittat nån eller kanske valt att vara ensamseglare och slippa detta med att samla kvistar och pinnar och leta upp en fin skorsten och inte behöva jaga efter mat till små kajbarn som gapar mest hela tiden och vill ha mera-mat, mera-mat, så där som Lotta på Bråkmakargatan när hon satt uppflugen i körsbärsträdet, eller möjligen äppelträdet och matades med småplättar.
Härligt ser det ut. Snö här!!!
SvaraRaderaVi längtar och kanske.....
Kramar från Eva i Tyresö
Du beskriver så bra att det känns som att man är där! Tycker om att få "följa med" på dina promenader. /smålandstjej
SvaraRaderaEva i Tyresö: nu vet jag ju att ni verkligen är här i Halland - välkomna -!
SvaraRaderaSmålandstjej: tack snälla, rara!Ibland känns det som om man skriver rakt ut i luften - jag har ingen sån här grej som gör att man ser om nån är inne och läser - och då tänker man att ..., man är nog ensam här i bloggen? Då blir man sååå glad när man läser dina rade!