Ja, så många dagar har jag funnits här på jorden.
Det är ju inte klokt.
Nästan ofattbart!
Tjugotvåtusentrehundraåttiosju!
Och tänk, om man redan på förhand visste när det skulle ta slut!
Att .., hjälp, nu närmar det sig?
Eller: "äntligen är det slut på det här eländet!"
Ja, tar slut gör det ju i och för sig alltid; ju äldre man blir, desto närmare kommer man till slutpunkten.
Således tänker jag den här dagen .., när jag har haft förmånen att få leva så länge, fira lite extra.
Till exempel .., bjuda pv (21 793 dagar so far ...) på kaffe och en kanelbulle ute på altanen .., ja, snart har han nått slutet .., i alla fall vad gäller vedklyvning.
Halleluja!
Fint skrivet :-)
SvaraRaderaJag blir alltmer rädd om de dagar som återstår. Tiden går snabbare och jag vill liksom bromsa farten. Vill inte at de tar slut gör snabbt speciellt nu när livet är som bäst!
Jag är visserligen inte rädd för att dö, men jag har blivit alltmer medveten om att livet - och hälsan - inte är något självklart.
SvaraRaderaTycker ibland att dagarna swischar förbi så fort att det hörs... därför älskar jag att ha tråkigt. Så där väntetråkigt så att jag känner att tiden faktiskt verkar stå stilla ibland.
Nämen, är PV yngre?
SvaraRaderaToy boy....
Turtlan: ja, det är förstås det logiska, att ju äldre man blir, desto mer rädd om dagarna blir man. Eller man borde bli ,-)
SvaraRaderaOch jag förstår din känsla!
Du har ju verkligen seglat ut på en stor, härlig ocean just nu.
Bloggblad: att lata mig är jag jättebra på! Och tycker att det är ljuvligt!
Rexxie: visst ,-)
12 025 dagar. Jag var också tvungen att räkna efter ;)
SvaraRaderaOch det var väl en anledning så god som någon att fira. Här tas alla tillfällen i akt att just ha lite firande!