Bara två rondeller!
Till Halmstad är det lika långt och fjorton rondeller!
Tio har jag tid på mammografin och jag hittar direkt .., och sjukhuset är litet, eller känns litet, ungefär som Malå sjukstuga förr i världen.
Trevlig reception. Ljust gröna möbler. Limegröna. Tänker på mian.
"Nej, du behöver inte betala nu, det kommer en faktura med posten ..",. säger kvinnan i receptionen.
Och väntrummet är litet och där är gröna möbler även där och modern klädhängare, men jag tänker att om någon hänger kappor på den vänstra grenen, då blir det trångt för den som sitter på stolen intill. Två papperskorgar i plast blir som pricken över i.
Vi är tre kvinnor som väntar och sköterskan som ropar upp ("vem av er kom först?", "det var hon!" säger kvinnan mitt emot mig och pekar på mig) ser vän ut och talar med lågmäld röst, så där så jag får anstränga mig för att höra. Personnummer och namn och sedan ställa sig vid röntgenapparaten och sträääcka upp och ut och bröst som redan är platta plattas till ännu mera och jag säger att det måste ju vara praktiskt med såna, tänk stinna silikonbröst!
"Ja, men vi har särskild apparatur för dem ...", säger sköterskan, ja, det är ju så vanligt numera och blir förstås ännu vanligare längre fram.
Jaha, ja.
Sköterskan tittar på datorbilderna, jo, hon är nöjd .., jag undrar om hon ser nånting eller håller hon bara masken ..., nog borde en sköterska med van blick kunna skönja om där ser konstigt ut, men hon säger förstås ingenting, nej, jag ska få ett svar med posten och är bilderna dåliga eller är det nånting lurt, blir jag kallad till sjukhuset i Halmstad.
Sen åker jag hemåt.
Tänker att det får bli som det blir.
Förbereder mig på det värsta.
Blir tacksam om det är okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar