Söndag i september
Jobbarhelg.
Tänker på gårdagen och rara kunder, bland annat två ungdomar som visar sig komma från Argentina av alla ställen på jorden! Nu är dom här i Halland för att hälsa på goda vänner. Vi pratar om Buenos Aires (tänk, att där har man promenerat!), Salta, Tartagal och Puntana. Och lite om mamma.
Arbetskamraten E är sjuk, så chefen får hoppa in och jobba kväll med mig.
Förutom någon halvtimme i mejeriet och fixandet av brödvagnen i frysrummet, står jag i kassan.
Jag fyller på postens gröna påsar, nässpray, Strepsils, Alvedon, Treo, nikotintuggummin och bärkassar. Och cigaretter, förstås.
Det är full fart!
Det blir prat om dom nya sedlarna, av vilka somliga dyker upp redan i oktober.
Vi pratar också om vilka människor som har fått äran att pryda dem och personligen tycker jag att det är ett bra val. Ingmar Bergman, Greta Garbo, Evert Taube, Birgit Nilsson, Astrid Lindgren! Och hur glad skulle inte mamma ha blivit över att se Dag Hammarskjöld på en sedel!
Tvåhundrakronorssedeln blir säkert omtyckt.
Men kassalådorna .., hur blir det med dem med ännu en valör?
Det är en underlig dag på jobbet; nästan alla vill ta ut pengar och ingen vill ha en femhundring, utan helst fyrahundra.
I hundralappar, förstås.
Ideligen får jag hämta fler buntar.
Någon säger att det har varit stor loppis i Harplinge, men är inte den slut på eftermiddagen?
Och idag söndag.
Mulet väder, men inget regn.
Inte ännu.
Renbäddar och städar i sängkammaren, säger till pv att jag tänker boka en släpvagn till nästa helg och så kan vi då äntligen röja på övervåningen; köra soffan (som hunden Molly bet sönder) och allt annat till återvinningen .., tömma det sista i Hildas rum och även i sängkammaren.
Han får något panikartat i blicken, men protesterar inte.
På soffan Ektorp ligger tre hundar och sover.
Nära varandra.
Sigge håller till i garaget; har hittat en plats längst uppe på ett skåp, där sover han mest hela dagarna.
Och på uppfarten ligger en platt groda.
Överkörd.
Hopefully inte av mig.
SvaraRaderaPå tal om groda. Jag hade en Groda som varje kväll satt på min kökstrappa . Jag kunde ta upp den i handen och prata o klappa den. Den blev 4år Sedan hoppade den framför bilen en kväll när jag kom hem. Resten får Ni tänka vad som hände.
Men en fin bild sitter på mitt kylskåp av den.
'
Friherrinnan
Nu använder jag knappt några sedlar alls, så jag kommer att få svårt att vänja mig vid de där nya, när jag någon gång får en i hand. För jag tycker det ser ut som leksakspengar. Monopolpengarna ser ju mer seriösa ut i jämförelse.
SvaraRaderaJa, nån Dag Hammarskiöld lär man väl aldrig få se. Däremot får jag glädja mig åt Astrid Lindgren och Evert Taube....
SvaraRaderaFriherrinnan: tur att man inte var den skyldiga ,-)
SvaraRaderaBert: här används enbart kort ( i stort sett), men kommer ju i kontakt med sedlar dagligen, genom jobbet. Jag tycker att det är sååå roligt med fina sedlar!
Dinah: nej, det blir väl Astrid man blir mest bekant med ,-)