Det är förstås närapå omöjligt att på rätt sätt fånga verkligheten på bild.
Men kanske att ni a n a r?
Att stå på klipphällen och titta ut över havet .., med vågor som är meterhöga och som väller in över landet och det yr skum och dånar .., jo, men kanske att ni förstår känslan?
Och jag minns hur jag tyckte om såna här stormar hemma i Malå .., då jag som lillflicka gick ner till sommarstugan vid vattnet .., satt där på räcket och såg sjön häva sig .., och kände doften ...!
Så lycklig jag var!
Samma känsla infinner sig nu.
När jag sedan åkte till jobbet igår och passerade Steninge - där det såg än mer våldsamt ut -, vände jag bilen .., parkerade nere vid Göstas Café och tog några bilder (inte den här), men det var stört omöjligt att få med styrkan i vågorna .., allt blir liksom platt.
På jobbet var det stora samtalsämnet stormen Gorm.
Någon hade en granne vars hustak seglat iväg .., fritidshus hade skadats, takpannor tackat för sig .., och kvinnan som kör ut post, hon berättade att runt Vilshärad låg träden som plockepinn!
Och hon som klippte mitt hår senast, vittnade om att många i Steninge var strömlösa.
Dessutom sa somliga att den här stormen kändes - åtminstone här omkring - värre än stormen Gudrun.
Själv har jag inget att jämföra med, jag bodde då i Ystad och kanske seglade några telelpannor iväg, men så mycket mera hände i alla fall inte på Regementsgatan.
Idag är det aningen lugnare.
Jag tänker nu ägna mig åt vingligt fönsterputsande.
Amen.
Jo, jag tror jag förstår känslan hur det känns med de mäktiga, starka vågorna, kraften, doften ja allt det där andra. Älskar också att titta på vatten som visar styrkan i sej.
SvaraRaderaHos mej blåste det rejält en liten stund mycket tidigt imorse. Mörkt ute och inte mycket att titta på. Men nu när det ljusnat så ser jag att grannens byggrester, isolering, plast och andra trevligheter har dekorerat min lilla gräsmatta, rabatterna och vinbärsbuskarna.
Nu ska här bakas valnötsbröd / Lena i Östersund
Jag blir väldigt orolig av blåst, minsta lilla blåsväder gör att jag mår konstigt. Vet inte vad det kan bero på. Men din bild är väldigt vacker.
SvaraRaderaLena i Östersund: låter härligt, men det där valnötsbrödet .., ja, det har jag minsann fått nog av efter snart åtta år tillsammans med pv ,-)
SvaraRaderaEva på Frösön: (två jämtskor på en gång!) tacka då din skapare att du inte har bosatt sig dig nära havet ,-)!
Havet är härligt, jag förstår känslan. Stormen slipper jag dock gärna. Häromdan när vi körde nerför en hög kulle så kändes det som om bilen skulle lyfta, min man tyckte att det var bland det häftigaste som hänt på flera år, ni är kanske lite lika :)
SvaraRaderaElisabet, om det kan lugna dina valnötströtta smaklökar så kan jag ju meddela att valnötterna var slut här hos mej så det fick bli en näve rostade solroskärnor istället :) Blev gott det med.
SvaraRaderaLena i Östersund