Elisabet

Lördagkväll ....

Det får anses som ett närmast mirakel att vi idag inte har vuxit fast i soffan Ektorp.

Först skidåkning och sen hockey .., och så "Stjärnorna på slottet" som jag inte följt med i den här omgången (ikväll var det Morgan Allings tur och jag satt mest och irriterade mig på en av deltagarna och kände mig som en trist och grå människa som kan reta mig på sånt, men så var det ...) och efter detta kom filmen om Monica Zetterlund och att se en människa rasa iväg utför och man vet att det är på riktigt, känns på gränsen till ångestframkallande.

Att Kjell Bergqvist är en av vårt lands bästa och absolut mest trovärdiga skådespelar, ja, det är jag än mer övertygad efter insatsen som Monicas Z:s  pappa. Inte en replik som känns konstlad! Helt igenom trovärdig.

Och så kom under kvällen ett sms med förfrågan om jag möjligen - trots ledig helg - kunde tänka mig att ta ett arbetspass i morgon, då stackars J är så eländig?
Ja, jag såg henne idag och tänkte att stackars tös, att jobba och vara så krasslig.
Ringde Sonja och avbokade min plats till middagen i morgon och nu blir det i stället att vara på affären från halv tre till åtta, tillsammans med My och det blir nog bra.

Från en turistsida på nätet som handlar om Cornwall, England.

Ett lyft i januarilönen också - söndagar är det dubbelt upp i timlön -.
(Jag gör som jag brukar .., tänker att den tusenlappen kan få bli till första nattens boende i Cornwall, för jag har sagt att dagarna där betalar jag, så får pv - med bättre lön - bekosta det förmoligen dyrare Skottlandsboendet. Här skulle ju förstås en smiley ha varit på plats ...).

Så där rullar livet på.
AP har kommit hem från Ghana och i morgon vankas nog stallbesök!
Det blev ett intressant telefonsamtal när hon satt i bilen på väg hem till huset .., om alla insikter som det här året långt hemifrån har fört med sig, jo, men det var intressant att höra.
Äldsta Dottern hade gäster på middag och sonen är krasslig.

Det är tydligen fler som inte vill bli dementa och skaffar gungstol ...

Från nyårsaftonens firande (sonens) tillsammans med kollegor, kom en hälsning i form av ett foto.
Att konstatera att den där unge mannen har  e x a k t  samma huvudform som sin morfar, gör åtminstone mammahjärtat varmt. Sen håller han handen precis som sin pappa.

Och frånsett att den idoge pensionatsvärden kört den tokbranta backen i Guds Gröna Ängar sexton gånger upp och ner (rullskidor upp, språngmarsch ner), allt inför Vasaloppet, har det varit rätt lugnt och stillsamt här i det gula huset.

Jag hoppas att ni har en riktigt fin helg.

/>