Elisabet

Idag ...

Om en liten stund ska jag ta bilen och köra iväg till jobbet.
I totalt fem veckor har jag varit sjukskriven - med ett avbrott på sex arbetspass innan den här sista svängen tog sin början - och frånsett knäoperationerna har jag aldrig varit med om dess like.
Vilket bra liv man har haft, ja, att man varit så förskonad från sjukdom och elände!

Hur känns det nu då? säger pv med ojämna mellanrum.

Jo, det känns ganska bra.

För en timme sedan slog jag mig ner ute på stentrappan .., vände ansiktet mot solen och satt där sedan bara och njöt. Tittade jag lite till vänster, var växthuset det jag såg. Och plommonträdet som måste beskäras rejält.
Tittade jag ännu mera åt höger - mot rabatten, den mot husväggen - kunde jag titta på torra och spretiga lavendelplantor och en illandes grön isop. (Det är isop som doftar hundvalp!)

Bakom växthuset skymtar några vita hus. Dom tillhör grannen Inger som mest är här sommartid, nu är där tyst och stilla och likaså på vår andra sida, där Gun och Göran bodde, ja, innan sommarhuset såldes.

Så är det här just nu.
Nu ska jag byta om .., dra ett djupt andetag och köra till affären.
Jobb till åtta.