"Good morning Sir ...".
Det var den sista dagen i England och vi skulle köra ombord på lilla kabelfärjan i Torpoint, för vidare befordran till Plymouth och bussresan till London.
Solen strålade.
Och vi körde ombord och det var trångt och tidig morgon och där, på färjan, gick en ung man och scannade av färjebiljetter. Han gick med väldig fart - resan över tar inte många minuter - men vid varje bil stannade han till, scannade biljetten, log och önskade en fin dag.
"Ja, ja .., inövat ...", tänker väl nån.
Ja, kanske.
Men tänk, den unge mannens vänliga uppsyn, det är vad jag minns allra mest från vår resa.
Hur långt blev mötet?
Femton sekunder ...?
Och ändå ...!
Det tycker jag också är trevligt. Artighet är vi nog generellt lite otränade i. Håll upp en dörr åt någon och bli förvånad om du får ett tack.
SvaraRaderaMen ... Här i stan har det förbättrats avsevärt. Jag får alltid ett "hej" i de affärer jag går in i. Så var det inte för, säg, 10 år sedan.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaInövat eller inte, himla trevligt är det ju oavsett tycker jag. :-)
SvaraRadera