När nåt saknas i hjärnan ...
Den dagen det var dags för skapelsen av undertecknad, då var det många hyllplan som gapade halvtomma i Vår Herres eller Frus egenskapslager och på hyllan för "förståelse av ritningar", där var det i alla fall alldeles totalt slut i lagret.
I hela mitt vuxna liv har det där inneburit krångel när det varit dags för ombyggnation, eller för den delen, ren och skär byggnation. Jag har alltså oerhört svårt att tänka mig in i hur en ritning blir, ja, i själva verkligheten.
Nu, när vi har pratat om att glasa in en del av den före detta dansbanealtanen, har problemet blivit uppenbart. Jodå, jag har försökt att tänka mig in i det hela och har ställt upp grejer på altanen för att liksom få en bild av det hela, men det har varit knepigt.
Tills igårkväll.
Då hade pv gjort en liten modell av några kartongbitar, allt i skala 1:25 och nu kunde jag plötsligt få en uppfattning om hur det kan komma att se ut. I alla fall någorlunda.
Himla finurligt och fort gick det också!
Och medan han planerar isolering av golv, planerar jag för ett litet bord med krokusar i pyttig vas och fotogenlampa som hänger från taket och sköna kuddar i sittavdelningen.
Helt olika tänker vi!
Då är vi två. :)
SvaraRaderaBra gjort. :-)
SvaraRaderaOch det är väl tur att vi tänker olika. Så trist det annars skulle vara!
SvaraRaderaSjälv kan jag med lätthet se framför mig hur ett tyg ska se ut till ett visst plagg, vilket maken absolut inte kan, men ritningar förstår han sig på.
Barbro: :(
SvaraRaderaTony: ja, det tycker jag också, faktiskt ,-)
Ruta Ett: jag håller med, det är tur! Och man kompletterar kanske varandra.
Känner igen detta. Vi pratar lite smått om att bygga till ett litet rum i stugan, genast börjar jag möblera i huvudet medan maken funderar över takkonstruktion m.m
SvaraRadera