... kan det kännas nästan så här, när natten har varit fylld av de mest makabra drömmar och när Donald J Trump tycks bli världens mäktigaste man och sen ringer pv och säger att toyotan bara dog så där - poff - mitt i Slottsrondellen i Halmstad och mitt i värsta morgonrusningen.
Men en ledig dag är det och snart ska småfåglarna få mat, allt medan våra partiledare ska förklara det som inte går att förklara och allt mer utmattade programledare förmodligen längtar efter att få gå i säng.
Bilden är från Pija Lindenbaums underbara bok "Gittan och gråvargarna".
Man känner sig lite "förlamad".
SvaraRaderaBert Bodin: ja, verkligen! Men nu är det ju bara att hoppas, nåt annat val har vi inte .., en tröst i bedrövelsen är ju att han lät något mera ödmjuk vid talet för nån timme sedan. Jag var inte någon fan av hans motståndare; för mig saknar hon totalt karisma (om man nu måste ha det), men det var ju ändå vad jag hoppats på.
SvaraRaderaNåja, bara att bita ihop och hoppas ....
På ett sätt är jag lättad...
SvaraRaderaTänk tanken om Trump förlorat. Vad händer om 4 år? Risken är att man får fram någon ännu värre högerperson, men minus Trumps skandaler, vältalig och inga lik i garderoben, och kombinerar man det med missnöjesröstarna efter 4 år med Hillary vid makten så vet man inte riktigt hur det kan gå.
Nu kommer i princip alla att granska Trumps alla beslut i 4 år, kongressen och senaten kommer att bromsa bort de värsta sakerna, och om 4 år så kommer amerikanarna att ha insett att gräset kanske inte alltid är grönare på andra sidan.
Precis sa som Rexxie tanker jag ocksa, och det galler aven Brexit och nar SD blir storsta partiet i Sverige om 2 ar, for det tror jag kommer handa. Lat folk kanna att de blir lyssnade pa, att det blir forandring, och sen forhoppningsvis sansa sej lite.
SvaraRaderaRexxie och Steel City Anna: vettiga tankar!
SvaraRaderaVi får hoppas så trots allt denna dag då morgonens nyhet inte var den man önskat.
SvaraRadera