För oss stämmer det fortfarande. Bortsett från att jag inte hittar rätt sort för att göra den halländska grönkålen. Mycke mat blir det men sen räcker det ju länge också!
Sista meningen i Monets kommentar skriver jag hjärtligt under på också. Jag kan inte förstå mig på folk som klagar över julmatsrester. De utgör ju halva anledningen att laga julmat! Och det svenska julbordet med alla sina olika rätter gör att man kan äta olika rester varenda dag i mellandagarna.
2009 när jag skrev levde min svärfar fortfarande och niecerna var hemmavarande barn och P och jag firade vartannat år svensk och vartannat år portugisisk jul. Nu är vi en mycket mindre konstellation här, och en som numera väljer bort resor över jul. Så nu firar vi en enklare portugisisk jul, och vid Lucia åker jag till pappa och lagar en massa julmat där och äter julbord tillsammans med honom ett par kvällar. Nästa gång du har den här frågan uppe kanske det är nya rutiner igen!
Förra veckan lagade jag (och åt): glasmästarsill, Jansson (eller Janzon som det står i sillkokboken jag tog de andra recepten ur), sillsallad enligt min mormors oslagbara recept, köttbullar, brunkål och skinka, alla klassiker sedan min barndoms jular. Jag har lagt till apelsinsill och julsylta från Värmlandschark som köps färdig att kokas och som luktar så gott. Kokt potatis och ägghalvor ska det också finnas och en sallad. Risgrynsgröt och saftsås orkade vi äta till efterrätt eftersom vi delade upp det hela på två kvällar, allt eftersom maten blev klar. Till dricker man folköl blandat med julmust (det har pappa infört; annars är maten från mammas sida) och vi delade på en liten Piratens Besk också. När det bara är pappa och jag tar vi oss en liten snapsvisa också, jag för full hals, han mer tvecksamt.
Vad roligt att läsa! Att vi hade kalkonbröst istället för skinka det kommer jag då inte alls ihåg :)
SvaraRaderaJa det stämmer fortfarande bra. :-)
SvaraRaderaVilken tur att man inte sa nå't då. Då hade man ju fått stå för det. ;-)
SvaraRaderaFör oss stämmer det fortfarande. Bortsett från att jag inte hittar rätt sort för att göra den halländska grönkålen. Mycke mat blir det men sen räcker det ju länge också!
SvaraRaderaSista meningen i Monets kommentar skriver jag hjärtligt under på också. Jag kan inte förstå mig på folk som klagar över julmatsrester. De utgör ju halva anledningen att laga julmat! Och det svenska julbordet med alla sina olika rätter gör att man kan äta olika rester varenda dag i mellandagarna.
SvaraRadera2009 när jag skrev levde min svärfar fortfarande och niecerna var hemmavarande barn och P och jag firade vartannat år svensk och vartannat år portugisisk jul. Nu är vi en mycket mindre konstellation här, och en som numera väljer bort resor över jul. Så nu firar vi en enklare portugisisk jul, och vid Lucia åker jag till pappa och lagar en massa julmat där och äter julbord tillsammans med honom ett par kvällar. Nästa gång du har den här frågan uppe kanske det är nya rutiner igen!
Förra veckan lagade jag (och åt): glasmästarsill, Jansson (eller Janzon som det står i sillkokboken jag tog de andra recepten ur), sillsallad enligt min mormors oslagbara recept, köttbullar, brunkål och skinka, alla klassiker sedan min barndoms jular. Jag har lagt till apelsinsill och julsylta från Värmlandschark som köps färdig att kokas och som luktar så gott. Kokt potatis och ägghalvor ska det också finnas och en sallad. Risgrynsgröt och saftsås orkade vi äta till efterrätt eftersom vi delade upp det hela på två kvällar, allt eftersom maten blev klar. Till dricker man folköl blandat med julmust (det har pappa infört; annars är maten från mammas sida) och vi delade på en liten Piratens Besk också. När det bara är pappa och jag tar vi oss en liten snapsvisa också, jag för full hals, han mer tvecksamt.
Det är samma sak här. Bara fantasin sätter gränser för vad man kan göra med "rester".
RaderaJag tror många har dålig koll på vad som går att spara, och hur länge varor är ätbara. Sedan är det ju det där med fantasin också.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Radera