Pigg igår, skruttig idag.
Darrig.
Ligger på soffan och läser lite i boken som Eckes Britt kom med igår.
Britt, hon som är en bra bit över åttio och så otroligt vacker!
Nu hade hon och Ecke tittat till huset och klippt ner hösthallonen och så blev det en stund över i vårt vardagsrum.
Lyssnar på radio.
Mest P1.
Tänker på Gudrun Sjödén som fick ris för att hon döpt ett mönster till "Lappros"; ja, kritiken kom från samiskt håll. Gudrun berättade att hon i vuxen ålder fick reda på att hon hade samiskt ursprung - på mammans sida - och att hon väl inte tänkte att själva namnet skulle vålla debatt. Namnet på mönstret, alltså.
Igår på facebook och även på instagram såg jag massor med bilder där stod om att det snöade "lapphandskar". Och i min barndom hade vi "lappskor", gjorda av renskinn.
Hur förhåller man sig till dom uttrycken numera?
Sånt tänker jag på.
Man kan också tänka på Anders Kompass - hjälten i mina ögon - som larmade om FN-soldater som förgrep sig på barn och ungdomar som dom egentligen var där för att skydda. Denne Anders Kompass fick sparken från sitt FN-uppdrag! Bedrövligt! Han borde i stället få medalj av största storleken. Och vad gjorde Jan Eliasson? Kom han till visselblåsarens försvar?
Denne Jan Eliasson som på FB skickade vänförfrågningar kors och tvärs, även till mig och jag fattade ingenting.
Och så tittar friherrinnan in.
Hon har varit i Getinge och besökt Apoteket och har med sig en liten vårblomma och hembakade kakor.
"Ja, om ni får besök eller så ...", säger hon.
Friherrinnan som har koll på det mesta frågar om jag lämnat in sjukintyget?
Nej, det har jag inte, jag har inte ens fått nåt.
Ringer till ortopeden och efter ett femtontal knapptryckningar ringer en sköterska upp och berättar att intyget är skickat med posten och kommer troligen idag eller i morgon.
Minns jag rätt, är jag sjukskriven på heltid till den 25:e juni eller nånting sånt.
Så åker friherrinnan hem till sig - fast först ska hon köpa ägg i Ullarp - och själv tänker jag lägga mig raklång på soffan Ektorp.
Ungefär så.
Det där med "lapp-känsligheten" tycker jag blir lite överdriven ibland. Tänker på landskapet Lappland. Ska vi ändra namn på det? "Swedish Lapland" heter vår landstegion i marknadsföringen och omfattar Norrbottens län och en del av Västerbottens likaså. Finland har Lapplands län (Lapin lääni.).
SvaraRaderaMen jag kallar samer för samer och Sapmi för Sapmi, vilket är det samiska namnet på samernas land över hela norra delen av Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland.
Och när jg lika håller på: En sameby är ingen by i fysisk mening. Det är en juridisk person, en samfällighet. Man kan alltså inte besöka en sameby bebodd av samer. Samebyar är vidsträckta områden, ofta större än sydsvenska landskap. Det är många som inte känner till detta.
Och nu får du känna dig kränkt pga denna mansplaining. 😃
Det blev lite stavfel i ovanstående kommentar. Jag blir kränkt. 😎
RaderaGudrun Sjödén verkade helt och fullständigt pantad när det gällde kritiken, jag hörde flera intervjuer i radio. Förutom namnet på mönstret "Lappros" handlade det från kritikernas håll - bland annat en ung forskare i Umeå med samiskt påbrå - om att Gudrun utan att veta särskilt mycket tagit det hon tyckte var fint, helt sonika, utan att skänka en tanke åt att vissa mönster, färger och kombinationer är betydelsebärande, till exempel. Sedan gick Guddan vidare och påstod att även kritiken mot n-ordet var helt passé, det var ju FÖRR I VÄRLDEN man inte fick säga så, nu var det andra tider. Öh? Programledaren tappade helt målföret.
SvaraRaderaCruella: jag lyssnade till Söndagsintervjun med henne och där snurrade hon in sig rejält, det blev bara dumt!
SvaraRaderaBert Bodin: jo du, nog vet jag vad en sameby är,-) I Malå finns även en samling kåtor, minns jag inte helt galet kallades den - i alla fall förr - för "lappstan"?
Lapptussar hade jag när jag var liten (skor alltså). Jag undrar om maträtten lappskojs fortfarande existerar?
SvaraRaderaJag har lärt mig att säga samer och Sapmi även om jag var lika fascinerad av lapparna som pappa berättade om när jag var barn. Det spelar ingen roll för mig att kalla någon för det de vill bli kallade.
SvaraRaderaMen - vad jobbigt det hade varit för Lapp-Lisa om hon hade levt nu!
Egentligen tycker jag dock att det är värre med alla tillmälen av bl.a. könskaraktär som jag hör flickor kallas för. Och pojkar, om de gör fel och bli "omkönade" för att visa hur löjliga de är. Då är det väldigt medvetet för att kränka - det var det inte på den tiden jag sa både l- och n-ordet. Jag kände inte till att det kränkte.
Är det så här:
SvaraRaderaVissa "kränker" andra genom omedvetenhet/okunskap
Andra kränker med avsikt
Å vilket är i så fall värst? Eller är det lika illa?
Känner mig ofta förvirrad nu för tiden och precis allt verkar ha blivit politik.
♥
Barbro
Eva: Maträtten lapskojs eller lappskojs har ett annat ursprung, kommer från engelskans lobs-scouse, typ. Finns i många nordeuropeiska länder, med lite varierande innehåll, allt enligt Wikipedia:)
SvaraRaderaJag hade också lapptussar, och det finns en del artifakter i mina föräldrars hem - min pappa bodde nämligen granne med Tossåsens sommarläger i väglöst land när han var liten och var god vän med en barnlös gammal same som nog gärna velat ha pappa till sin pojk! Han har en del fina saker därifrån.