lördag 1 april 2017

Det bästa ....

Mindre svullet är det också!

Det utan tvekan bästa som hänt den här veckan, det är att det där gräsligt onda i det nyopererade knäet ikväll gav med sig. Sååå orolig som jag har varit! Det har varit närapå omöjligt att röra benet i vissa vinklar och jag har vaknat på nätterna av att jag skrikit högt när jag vänt mig, men nu känns det bra igen.
Tydligen är det så att det går lite pö om pö .., det tar tid för det som är sargat att hitta rätt och man får helt enkelt ta det lugnt - inombords, alltså -.


Och att Nelly blev frisk, det är ju ännu roligare!
Såååå dålig som hon var när pv åkte in med henne; hon bara låg i famnen och gapade och sov .., orkade knappt stå på benen!
Och nu ..., nästan som förr!

Nelly, hon är vän med alla.
Nu, när Meja har kommit hit på liten semester, ja, då går det bra att kura ihop sig nära henne också, för harry han har förstås gått upp och lagt sig på övervåningen, det gör han varje kväll vid halv nio, oavsett om vi andra stannar kvar nere eller inte.

Så här ser det ut i soffan just nu.

Annat trevligt?
Vi är bjudna på middag hos friherrinnan i morgon .., pv har räfsat baksidan och plockat ihop en del rat .., i morgon ska vi ta oss an växthuset .., han har konsert med kören Västanvind i Vallås kyrka vid fyratiden .., och så är det ju Mästarnas Mästare senare på kvällen.

Det är nu sjutton dagar som jag varit hemma från jobbet och tänk, redan är jag helt vilse bland veckodagarna! Hur blir det då när man är pensionär?

5 kommentarer:

  1. Ja du ... Det där sista kan jag verkligen skriva under på. Dagvill är bara förnamnet.

    När jag jobbade gick ju det mesta efter "schema". Nu är man fri att göra som man vill och då gör hjärnan detsamma. Ofta får jag tänka till om vilken dag det är för er alla andra. För mig är det alltid lördag eller söndag. Nästan.

    Igår t.ex. åkte vi hem från stugan. PÅ EN LÖRDAG!!! Det blev söndagskänsla hela kvällen. Det lär det bli idag också. Och ta mig sjutton även i morgon. På tisdag går Benke till jobbet, så då blir det måndag.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Den där borttagna kommentaren är bara en "kopia" av ovanstående. Min mobil dubblerar ibland kommentarer, när jag råkar trycka på "back-knappen".

    SvaraRadera
  4. Bert: ja, jag misstänker att det kan bli så .., det finns ju liksom ingen större anledning att hålla reda på dagarna heller ,-)
    För att inte tala veckonumren, som annars är rätt viktiga för mig, särskilt i jobbet.
    Det spelar ingen roll det här med dubbla kommentarer, jag vet ju vad det beror på - eller det gör jag inte - men förstår att du inte menat det så.

    SvaraRadera
  5. Det sista kan jag svara på: jag ligger ofta på morgonen och känner efter vilken dag det kan vara. Fredagar förväxlar jag ofta med lördagar, och så blir jag glad över att lördagen blir som en extra bonus... trots att jag är ledig de andra dagarna med.

    För mig är det femte veckan med halv hörsel, dålig är den alltid, på vänster öra. Om det inte gett sig efter två månader skulle jag söka igen... jag är ganska orolig att det blir permanent. Jag blåser och tryckutjämnar hur många gånger om dagen som helst, och Per påstår att jag frågar om mer för varje vecka. Suck!

    SvaraRadera