Hela havet stormar ...
Vissa dagar får mer skimmer över sig än andra.
Så var det igår.
Först en längre promenad med harry och jag gick nu på andra sidan kustvägen, förbi hönseriet där tiotusentals höns kan gå omkring i enorma - verkligen e n o r m a - hagar/inhängnader, men detta till trots går dom flesta tillsammans och nästan trängs; ja, det handlar kanske om nån slags trygghet.
Trygghet före större rörelsefrihet.
Några tuppar finns där också och hönsen som förr om åren var magra och nästan utan fjädrar, dom ser nu så välmående ut, även om jag inser att det är nya höns, men ändå .., oj, så fina dom är!
För att inte tala om hur goda äggen är!
Alldeles intill huset där Alice och Elsa bor (en labrador och en dalmatiner, Harrys bästa kompisar), ser det ut så här. Hundarna är inte hemma när vi passerar, det är däremot deras husse.
Han har - ungefär samtidigt som jag själv opererades - fått ny höftled och nu börjar det bli bra.
Om rehabilitering och annat pratar vi så en stund.
Om demens också, denna anhörigsjukdom som tar så mycket energi.
En bit därifrån står ett gammalt hus, mer som en verkstad - eller en före detta - och det är som en
d j u n g e l runt omkring huset! Nog är det väl ändå så att Moder Natur är den allra bästa trädgårdsmästaren!
På eftermiddagen var det tänkt att vi skulle äta grillat tillsammans med Eva och hennes Långe Man från Tyresö. Allting gjordes i ordning, jag fick ställa tunga krukor på bordsduken för att den inte skulle flyga iväg .., vi funderade på att tända grillen ., då det kom ett sms.
Det visade sig att Eva hade dråsat ur sängen efter dagens siesta, ramlat pladask, krossat glasögonen som skar då upp ett sår i pannan, men värre än så, hon blev för ett kort tag medvetslös!
Och så blev det akuten och många, många timmars väntan och till slut inläggning för observation.
Sicket elände!
Nå, vi väntade i ytterligare någon timme eller två, men till sist tog hungern över och pv och jag själv
fick sitta för oss själva och äta allt det goda.
Så småningom kom Evas Långe Man och då allt redan blivit kallt, stekte jag bara upp köttet och grönsakerna och så fick han stanna här ett par timmar.
Ja, det var snopet och mest snopet förstås för stackars Eva.
Vi hade tidigare på dagen besökt Falkenberg (bygglovsansökningar som skulle lämnas in) och då passade vi även på att handla. Vi har ofta vin hemma, men det blir lika ofta stående, ja, vi glömmer liksom bort det och särskilt när jag alltid arbetar kvällar och varannan helg, så blir det lite av den varan som går åt här.
Men nu köpte han hem en förpackning Umbala, ett rött vin från Sydafrika som var så enormt gott, så det var inte klokt! Det smmakade bär och var suveränt till fläskfilén i bitar som jag trätt upp på spett och grillat. Mums!
(Passar bra till nöt och lamm .., står det på flera ställen på nätet, men här blev det alltså fläskfilé :).
Senare på kvällen fick vi veta att liberala Birgitta Olsson utmanar Jan Björklund om partiledareposten, Donald Trump hoppar av klimatavtalet och Anna Kinberg Batra får kritik av sina egna. Det är som om "Hela havet stormar" just nu.
Så tråkigt att Eva hamnade på akuten, hoppas hon repar sig snabbt. Ni har det lummigt och grönt. Här börjar det grönska så smått men kylan ligger kvar.
SvaraRaderaOj, hoppas Eva är ok nu!!
SvaraRaderaDen här tiden på året.., den är verkligen LJUVLIG!
Kram från Närke :-)