torsdag 20 juli 2017

Två dagar kvar ...


Arbetsdagar, alltså.
Men tänk .., tänk om man visste att man bara hade två dagar kvar att leva!
Undrar just vad man då skulle göra?
Det viktigaste vore väl att tala om hur mycket man har älskat sina nära och kära?
Hur oändligt mycket dom har betytt.
Och förgyllt ens tillvaro.
Garanterat hade jag nog också tillbringat någon timme eller flera på stranden.
Simmat.
Njutit av svalt vatten mot pannan.
Det var i alla fall vad jag gjorde igår, på min lediga dag.


Och vi såg till att fylla på Toyotans kondensator och det visade sig att den inte läckte gas,
nej, vi (läs: pv) kom undan en utgift på fem tusen kronor, nu kostade det åttahundra!
Ååå, så ljuvligt med en sval bil!


Och jag hittade en vacker vaxduk på Rusta!
Ja, man kan bli lycklig av en vaxduk!


Vid halvsju åkte vi till hamnen i Skallkroken och åt kvällsmat på båten.
Grillat med potatissallad; inte det mest ultimata .., ty arbetar man i en butik som grillar, blir man tämligen less på just sån mat, men det gick förstås bra ändå.
Här är pv:s båt  i mitten av bilden.
Nej, så här rörigt har han det inte i vanliga fall, men igår fixade han segel och bom och ändrade några stag och då såg det ut så här.
Båten till vänster kom in ungefär samtidigt och en kvinna och en man (och två vuxna pojkar) packade ihop och mannen presenterade sig - "ja, jag heter Björn" - och han visade sig vara en glad och trevlig prick, ja, det var hans fästmö också.
Alla som går förbi på bryggan hälsar.
Det verkar vara en lättsam stämning.
När en båt som inte tillhör Skallkrokens hamn kom in till en ledig plats intill oss, hoppade en äldre man genast upp från sin båt och tog emot dem. Jo, men det känns tryggt.


Pv, han skuttar omkring barfota .., som en gasell är han!
Själv övar jag mig i att komma på och av utan att dräpa mig.
Jodå, det går bättre och bättre, men nån baletthoppa lär jag aldrig bli.


Och att jag tycker om blått, det är nog inte så svårt att se ....


Sist av allt .., så här såg det ut när vi gick längs bryggan och var på väg hemåt.
Solen var inte så här enorm, men den blev så i motljuset.

Så var den dagen.
Nu väntar om tre timmar ännu ett kvällspass .,. det näst sista innan semestern.
Såväl pv som jag själv är halvrisiga; han mer än så .., och tar sovpauser mellan dom omtalade varven.

Till sist: grattis alla som heter Margareta, ni har ju namnsdag idag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar