.... tillbringade jag en timme eller två på stranden.
Tog cykeln och susade ner .. och nästan alldeles ensam var jag.
Så totalt annorlunda i jämförelse med veckorna bland tusentals och åter tusentals andra turister!
Ett sällskap tyskar slog sig ned lite längre bort på stranden och efter en stund kom en stor familj med pratglada småttingar, men för övrigt .., bara vi.
Sädesärlorna vippade omkring vid vattenbrynet .., det blåste så där lagom bara och jag somnade och vaknade och visste knappt vad som var verklighet.
Senare på kvällen kom pv hem och berättade hur han dråsat omkull på den första arbetsdagens kick-off med massor med tävlingar och nu hade han så ont i armen - eller armbågen - att han knappt kunde lyfta den (armen, alltså).
Maria erbjöd sig bums att skjutsa in honom till akuten, men någon fraktur kunde man inte hitta och så kom dom hem kring midnatt .., tre värktabletter däckade pv per omgående och i morse tog han bussen till jobbet. Inga elever ännu, kanske kommer dom nästa vecka?
Och tänk att jag nu genast reagerar med "åååh, jag vill också!!" när du skriver om stränder och bad.
SvaraRaderaDet. Är. Helt. Galet.
:-D
Kunde jag skulle jag styra bilen mot landet Halland bums och följa med på havsbad!! :-)
Stor kram till Pv, jag hoppas det går över fort!
Just precis det som jag saknar mest med Sverige. Stillhet. Plats och rum och avskildhet.
SvaraRaderaTycker man skulle undvika såna där skaderiskaktiviteter! Det finns ju inget överflöd av lärare precis, har jag förstått. Hoppas det går över fort! ellem
SvaraRaderaUlrika: ja, tänk att det skulle ta dig sååå många år att komma dithän ,-) Men bättre sent än aldrig!
SvaraRaderaSteel City Anna: nog kan man förstå varför tyskar och holländare kommer i mängder till vårt land och gärna köper sommarhus mitt ute i ödeskogen!
ellem: och så är han sannerligen ingen större fantast av såna aktiviteter heller ., säger ofta att han tycker att det är slöseri med tid, som kunnat användas vettigare.
Åh, dina bilder tar mig tillbaka till Varberg, där jag varje tidig morgon satt vid havet och bara njöt, med bara en och annan vattenbrynsjoggare som svepte förbi. Livet kan inte bli bättre än så.Unnar dig förstås all avkoppling där du befinner dig, men lite avundsjuk är jag allt. Det tar mig drygt 5 timmar att köra ner. :-)
SvaraRaderanorbergianblue: ja, det är en gåva, ingenting annat, att få havet så nära. Så var det i Ystad också, i alla fall när jag bodde i lilla 1:an och efter jobbets stängning cyklade ner till stranden på max tio minuter. Och hemma i Malå/Lappland, hade vi sjön nedanför huset.
SvaraRaderaKick-off lekar och tävlingar är ett j-a påhitt och jag kan bara instämma med pv om att tiden kan användas MYCKET bättre!
SvaraRaderaJag avskydde sånt!
Ruta Ett: det ska jag hälsa honom :)
SvaraRaderaNär jag var på väg att söka nytt arbete när jag flyttat hit, funderade jag på Ica Maxi. Men där utanför stod en trottoarpratare där det var textat att den dagen eller kvällen skulle det vara stängt i butiken, då personalen skulle på ett kick-off-evenemang. Jag sa till pv att i min ålder är det väl mer kick-down som gäller ,-)