lördag 20 januari 2018

Ledig lördag ...


Äggröra, bacon, starkt kaffe (för mig, te till pv), pv:s bröd och marmelad och ett glas juice.
Nelly och Harry vet precis vad som väntar efter lördagfrukosten .., just det .., har man tur (och det har man) blir det lite godis när vi är klara. Nån baconpjutt och att slicka tallriken där bacon legat (halleluja-upplevelse för Nelly!).

När frukosten är avklarad lämnar pensionatsvärden köket och går raka spåret till uterummet där nu takstolarna ska målas. Jag diskar, torkar av spisen, kollar Instagram, läser DN och lyssnar till USA-podden.


Och igår full fart på jobbet, som alltid.
I delikatessen kamperade Cornelia och Cornelia och om jag säger att rarare töser knappt går att uppbringa, överdriver jag inte. Tänk, så många duktiga ungdomar det finns!

Cornelia A - till vänster på bilden - har en syster som heter Josefine och denna Josefine har även hon arbetat i butiken, minst tre somrar på raken (och en hel drös andra helger), därefter bar det av till Linköping där hon studerar industriell design, men hon har även tillbringat nåt halvår eller år i USA där hon pluggat.
När Josefine var ny i kassan och jag skulle lära upp henne, blev jag aningen orolig.
Jag kände igen såååå mycket av mig själv i henne .., främst att hon hade så bråttom och jag tänkte, men ååå, hur ska detta gå? Det gick förstås hur bra som helst! Hon blev en riktig klippa!

Förra helgen kom Josefine in i affären och handlade tillsammans med sin pojkvän och jag har följt henne länge nu på instagram och blev så glad innerligt glad av att se henne står där smajlande framför mig i kassan. Dom här ungdomarna som jag liksom känt mig som en hönsmamma för, åååå, så jag tycker om dem!


Här ligger en hund som hade otur igår.

Nelly hade nämligen gått in i pannrummet för att undersöka huruvida sigge lämnat lite mat och där var hon i mörkret när pv också gick in (för att elda) och iförd sina träskor så ..., råkade han trampa på hennes vänstra framtass! Aj, aj, aj!

Den som har klämt sig vet hur ont det gör och en lång stund efteråt fick hon sitta i min famn och bli tröstad.Någon halvtimme senare var allt som vanligt, ja, förutom att pv var extra-extra-extra-vänlig mot den lilla pigan.

Och nu har det snöat.
Och nu har det upphört.

Ja, så går den här dagen, som för övrigt är Näsans Dag, om det möjligen undgått er.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar