Det är djup sorg likafullt, och på intet sätt mindre smärtsam eller mindre viktig. Det är en själ som saknas, det gör ont. Du behöver inte ursäkta dig. Sorg är sorg. Det är inget som behöver mätas i vems som är värst.
Djur är så fina, så rena i sina känslor, så tillgivna och trogna, det finns nog ingen människa som man kan ha oblandad kärlek för på det sättet så sorgen blir även den av en mer ren sort. Bara ren sorg helt enkelt. En hund som alltid är glad att se en, allltid tacksam för en godbit och aldrig får en att tvivla på att man är solen i deras lilla universum, nej det finns inga människor som kan tävla med sånt så därför behöver man inte jämföra tycker jag.
Ulrika och Steel City Anna: ja, det är så ledsamt så det är inte sant. Hon låg ju mest och sov, men hon låg även i min famn och tittade upp med sina underbara ögon och jag vet ingen som kunde vara så skuttglad och när hon kom in och man öppnade dörren (fast tvärtom) så sladdade hon rakt in i byrån i hallen eller fortsatte rakt fram i Gunnars rum .., kanske var det lite mat kvar i nån skål?
Hon hade sån STOOOOOR plats i mitt hjärta och det hjälper inte det minsta att jag tänker att det var det bästa som skedde. Och det är ju obegripligt, möjligen att jag grät lika mycket när min mamma dog. M ö j l i g e n. Men det är som du skriver Anna .., det är så oreserverad kärlek man får från djur. Ingen som bedömer en utifrån hur man ser ut eller vilken status man har. Man är ar bara älskad.
Hej Eliiiiisabet. Det är också så att jag inte riktigt just nu har tid att skriva. För jag har träffat en stor snygg gul hund som heter Labbe och precis som jag ÄLSKAR han att dyka efter saker i vattnet. Så jag har inte riktigt tid. Sen ska jag också springa och försöka chefa lite över pElle (men det törs jag inte egentligen men jag låtsas) och så har Taurus lovat att jag ska få sova i hans hö även ikväll, det gjorde jag alltid för och jag älskade det.
Jag saknar dock dig och PV supermkt! Särskilt all mys. Tack för att jag fick bo hos er när matte och husse i Stockholm levde sådant liv att jag bara inte orkade med det.
Voff från er Nelly (som nu åter är den superchefiga lilla chefen till jack russell som lever för att jaga saker i vattnet). Hör av mig snart igen <3
Det är djup sorg likafullt, och på intet sätt mindre smärtsam eller mindre viktig.
SvaraRaderaDet är en själ som saknas, det gör ont. Du behöver inte ursäkta dig.
Sorg är sorg. Det är inget som behöver mätas i vems som är värst.
Stor kram till dig <3
/Ulrika
Djur är så fina, så rena i sina känslor, så tillgivna och trogna, det finns nog ingen människa som man kan ha oblandad kärlek för på det sättet så sorgen blir även den av en mer ren sort. Bara ren sorg helt enkelt. En hund som alltid är glad att se en, allltid tacksam för en godbit och aldrig får en att tvivla på att man är solen i deras lilla universum, nej det finns inga människor som kan tävla med sånt så därför behöver man inte jämföra tycker jag.
SvaraRaderaUlrika och Steel City Anna: ja, det är så ledsamt så det är inte sant. Hon låg ju mest och sov, men hon låg även i min famn och tittade upp med sina underbara ögon och jag vet ingen som kunde vara så skuttglad och när hon kom in och man öppnade dörren (fast tvärtom) så sladdade hon rakt in i byrån i hallen eller fortsatte rakt fram i Gunnars rum .., kanske var det lite mat kvar i nån skål?
SvaraRaderaHon hade sån STOOOOOR plats i mitt hjärta och det hjälper inte det minsta att jag tänker att det var det bästa som skedde. Och det är ju obegripligt, möjligen att jag grät lika mycket när min mamma dog. M ö j l i g e n. Men det är som du skriver Anna .., det är så oreserverad kärlek man får från djur. Ingen som bedömer en utifrån hur man ser ut eller vilken status man har. Man är ar bara älskad.
En stor sorg, det är en familjemedlem. Ovillkorlig kärlek, den skapar sorg när den är borta. Kram.
SvaraRaderaVarma kramar till dig.
SvaraRaderaHälsningar Elisabet
De som haft husdjur förstår dig precis 💗💗💗💗
SvaraRaderaHej Eliiiiisabet. Det är också så att jag inte riktigt just nu har tid att skriva. För jag har träffat en stor snygg gul hund som heter Labbe och precis som jag ÄLSKAR han att dyka efter saker i vattnet. Så jag har inte riktigt tid.
SvaraRaderaSen ska jag också springa och försöka chefa lite över pElle (men det törs jag inte egentligen men jag låtsas) och så har Taurus lovat att jag ska få sova i hans hö även ikväll, det gjorde jag alltid för och jag älskade det.
Jag saknar dock dig och PV supermkt! Särskilt all mys. Tack för att jag fick bo hos er när matte och husse i Stockholm levde sådant liv att jag bara inte orkade med det.
Voff från er Nelly (som nu åter är den superchefiga lilla chefen till jack russell som lever för att jaga saker i vattnet). Hör av mig snart igen <3
En hund är ju en familjemedlem. Klart man måstevfå sörja och vara ledsen. 😢😢 / Gerd
SvaraRadera