Det här med kylslagna bad och endorfiner som susar runt som galna i kropp och själ, det har ju sina sidor. Efter doppet igåreftermiddag, blir jag bara piggare och piggare och när jag väl gjort natt och krupit under täcket, är John Blund så långt borta som det bara är möjligt.
Inte en enda minuts sömn blir det på hela natten!
Vid halv åtta kommer ett sms från B på jobbet.
Kan jag möjligen ta ett kassapass, antingen mellan 10 -15 eller 11-15.
Jag säger att jag tar det senare.
Tar harry på promenad .., städar bort lite .., diskar .., stryker jobbtröjan och åker iväg vid kvart i elva.
Utanför affären står fiskbilen och jag häpnar, va, är den här hos oss idag, en fredag?
Och sen när jag väl är igång och arbetar, vill en man spela på V86 och jag blir så förvånad .., V86, det spelas ju på onsdagar!
Jo, så är det, att jag är hundraprocentigt övertygad om att det är fredag!
Det är hemskt, men jag vet också att får jag för lite sömn, så kan det bli hur tokigt som helst.
Alltså blir jag inte särskilt nervös.
Ännu tokigare (faktiskt ganska kul) blir de när jag senare i eftermiddag berättar om det här för grannen Katarina, mamma till sommarhusägaren. Ja, alltså jag berättar om att jag trodde att det var fredag.
Då ler hon och säger "ja, det var ju tokigt, det är ju tisdag idag!"
Och då briserar gapskrattet .., å, det är så ljuvligt galet alltsammans!
Slutar vid tre .., stämplar ut mig .. säger hejdå till arbetskamraterna och på väg hem svänger jag förbi friherrinnan som generöst bjuder på kaffe och nån slag äppel-efterrätt. Vi sitter ute i solskenet.
Det är sexton grader varmt i skuggan och känns som en sommardag.
Om vädret står sig i morgon (vilket det lär ska göra), säger vi att det blir ännu ett dopp.
Och för friherrinnan berättar jag om kunden som hade en slags längsgående tejp, från det ena örat till det andra och mannen som kanske är i sjuttioårsåldern, berättar att han opererades bara för några dagar sedan, ja, han hade en hjärntumör som skulle åtgärdas och nu, nu är han redan på benen och handlar, tillsammans med sin fru! Det är ju nästan helt ofattbart!
Kommer hem .., släpper ut harry som direkt springer ner till slänten - den mot vägen till - där han har gömt ett märgben och sen ägnar han sig åt detta ben hur länge som helst.
Själv sitter jag på stentrappan och tittar ut över världen.
Under plommonträdet ligger sigge och slickar pälsen ..., jag ser en rödhake och hör kajor som tjattrar.
Och sen, inne på det gamla ekbordet, ligger gårdagens DN med en - i mina ögon - intressant trespaltare, författad av Hanne Kjöller. Många irriterar sig på Hanne Kjöller, men jag har mer än en gång kommit på mig med att dela hennes åsikter. Ofta högläser jag hennes skriverier för pv, som lika ofta håller med.
Det känns på nåt sätt bra.
Namnsdagsbarnet tar det lugnt på båten i Torekov. |
Nu ska jag förbereda middag.
Och ja, jag vet att det är onsdag och visste ni det inte, så kan jag meddela att idag har Harry namnsdag.
Vi blir också lätt dagvilla numera, när vi inte längre har typiska dagar att hänga upp minnet på, såsom vi hade när vi arbetade.
SvaraRaderaOnsdag var det ja...! :)
Jag läste precis nyss i vår lokaltidning att Harry hade namnsdag idag och då tänkte jag på just Harry :-) Gratumera från mig och klia lite bakom örat.
SvaraRaderaWalkaboutsweden: ja, jag brukar ju i vanliga fall veta vilken veckodag det är, men datum och veckonummer ..., nä, det glömmer jag bort! ,-)
SvaraRaderaTurtlan: namnsdagshunden hälsar och tackar!