tisdag 13 november 2018

En tisdag ....


Och exakt en månad kvar tills det är lucia.
Å, så jag tycker om lucia!
Fin sång från tv:n på morgonen .., tända ljus, lussekatter och kall mjölk.

Men nu är det november.
Klockan fem steg pv upp och en timme senare gav han sig iväg på cykel till Sannarp, för jobb två dagar i veckan fram till jul. Nu tror jag att det handlar om gymnasienivå och mest matematik.

Själv är jag fri.
Ja, jag är ju pensionär.
Har tittat på Morgonstudion (tycker så mycket om Maria som läser upp kulturnyheterna!) .., gett fåglarna mat .. (ivrigast är lilla nötväckan som knappt kan bärga sig innan jag fyllt på!) .., och planen för dagen (man måste inte ha planer!) är att räfsa lönnlöv vilka ligger i  d r i v o r  i slänten!
Och friherrinnan som för tillfället är utan bil (lagning) ska få skjuts till affären .., jag tänker fortsätta lyssnandet av P-O Enqvist som läser från sin bok "Ett annat liv".
Från början var det FEMTON timmar att lyssna av .., nu är jag nere på tolv timmar.

Efteråt, på väg till bilen.

Igårkväll var det Filmstudio igen.
Den här gången visades en film av Michael Haneke - "Happy end" -, en film som nominerades till Guldpalmen (men inte fick den) i Cannes och som, när jag kollade recensionerna, fick så fantastiskt fina betyg.


Enormt bra skådespelare var det .., det var Jean-Louis Trintignant som jag en gång i min ungdom hade som filmstjärna, ja, dom här små korten man sparade på eller bytte med kamrater.
Det var Gina Lollobrigida, Brigitte Bardot, Pernell Roberts (Bröderna Cartwright) och Elizabeth Taylor och så han då, J-L.


Född 1930 (min mamma var född 1921).
Nu ser han ut så här och spelade helt fantastiskt bra!
Den 11:e december fyller han åttioåtta år.

Isabelle Huppert spelade som vanligt suveränt bra .., och med i filmen var även Mathieu Kassovitz, mannen som i underbara filmen Amelie från Montmartre hade rollen som den som reparerade fotoautomater. Den mannen hade banne mig inte åldrats en enda dag på alla åren sedan Amelie-filmen!

Själva biografen längst till vänster .... Bulls restaurang därefter.

Förutom på den första raden, var det fullsatt i salongen.
Själv hade jag tur och fick en "ensam-fåtölj" på balkongens högersida och det var perfekt, inte en enda sekund kände jag av den där knutan i skuldran!

Men själva filmen då?
Ja, den var .., annorlunda. 
Där jag satt högt uppe med fin utsikt över salongen där nere, såg jag hur somliga kollade sina mobiler under själva filmvisningen (i smyg förstås) och mitt i alltsammans hördes ljudliga snarkningar där nerifrån .., snarkningar som bara stegrades och först trodde jag att det hörde till filmen, men när publiken började fnissa och harkla sig ., förstod jag ju .., det var verkligen nån där nere som sov gott!

I någon av alla recensioner som jag läste när jag senare kom hem, såg jag att denna Happy End hade fått kanonbetyg av så gott som alla recensenter .., ja, jag är väl inte tillräcklig cineast för att till fullo inse den enorma storheten, jo, bra var den .., och som sagt suveräna skådespelare, men det var ändå ingen film som satte för evigt djupa spår i mitt filmhjärta. Igårkväll gav jag den en fyra av fem i betyg, idag skulle jag kanske valt en trea. (Förutom då själva skådespelarinsatserna).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar