Elisabet

Kväller ....

Tittar på ett hyllningsprogram till drottning Silvia (imponeras av hennes energi när det gäller arbete som ligger henne varmt om hjärtat) ..., börjar nästan gråta när den demente Åke, tidigare läkare, berättar om när han är gäst på Silviahemmet ..., tänker att Linda Nyberg är varm och rar som programledare ..., blir upplyft när ungdomar berättar om Mentorsverksamhet och vad det har betytt, för dem, ja, sånt.

Jag blir mer och mer lättrörd ju äldre jag blir och har svårt att hålla tårarna borta när Victoria håller tal till sin mamma, ja, de övriga barnen också.

Tänker att kungen har åldrats, men verkar mer avslappnad än någonsin.
Humor har han också.

Pv skriver glöm-inte-lista som ligger här intill.
Och snart får jag - om allt går som det ska - träffa alla tre barnen.
Två döttrar och en son.
Och underbara svärsöner och lika underbara barnbarn.
Två katter och en hund också.

Det kan inte bli bättre.