Gardell och Avicii ....
Tittar på nya serien i SVT "De dagar som blommorna blommar", men den var så rörig så vi hade svårt att hänga med i alla hopp mellan olika tidsperioder. Kanske måste vi se reprisen i morgon, så vi får någon tråd att börja nysta i?
Och sedan dokumentären om Avicii.
Det är närapå outhärdligt att se hur en ung människa sakta bryts ner och allra helst när man vet resultatet. Och managern som driver på. Och allt det andra. Och fina hunden.
Stackars föräldrar om dom ser det här, ja, dom har säkert redan sett det.
Som mamma hade man väl helst av allt velat ta honom i famnen och hålla honom undan allt det som smärtade.
Tack för att du erkänner. Vi var också totalförvirrade av gardellseriens inledningsavsnitt.
SvaraRaderaMen då är vi inte ensamma.
Å du ... Avicii stavas Avicii.
SvaraRadera😤😜
Bert Bodin: ja, men visst var det rörigt? Läste nån recension och där stod det vilket fantastiskt mästerverk detta är och det är det kanske, men vi förstod det i alla fall inte efter första avsnittet!
SvaraRaderaOch tack att du är min egen stavningskontroll! (sägs snällt).
Gardells serie ligger på SVTplay med alla avsnitt så det går att se i ett svep, de kanske underlättar det hela att få ett grepp om den. Jo, det var jobbigt med alla hopp i tiden, man är tvungen att vara helkoncentrerad.
SvaraRaderagunnar i vaplan: ja, vi får nog göra så .., jag hängde inte med riktigt. Men kul med tidsmarkörer. Mycket var bekant.
SvaraRaderaJag satt och ströläste lite papper samtidigt, när jag tittade ner så var det 70-tal och när jag tittade upp två sekunder senare var det nutid, och jag hade inte en susning om hur nutidspersonen hängde ihop med dåtidspersonen... och så tyckte jag att det var helt genomgående...
SvaraRaderaSynd med dessa tvära hopp mellan tidsepokerna. Jag kämpade med koncentration och fokusering men det gick tyvärr inte så bra. Hög igenkänningsfaktor med allt från sextio-och sjuttio-talet. Bl a dessa saliga gardinkappor;)
SvaraRaderaRörigt absolut!
SvaraRaderaTony gav upp efter 30 minuter...
Det här greppet används ofta numera i filmer och serier, och jag tycker att det väldigt sällan blir bra.
Något eller ett par tidshopp kan jag acceptera, men sedan blir det "för mycket".
Synd på en sådan omskriven serie.
Det fanns en liten vemodskänsla i den som jag gillade, men nej första avsnittet var inte bra.
Kanske får nästa avsnitt en chans, kanske inte.