Elisabet

Mera onsdag ...

Reprisläser DN från helgen och inser plötsligt varför jag älskar mina klänningar: jo, det är förstås för att där finns snedfickor - stora och rymliga -! Jag tillhör ju heller inte den delen av mänskligheten som bär handväska och då är det perfekt med fickor.

Igår var det strålande solsken och efter timmarna på jobbet satt jag nog i två timmar ute och bara gottade mig åt inte-regn. Idag är det som vanligt igen. Jag eldar i kaminen .., tittar på morgonprogrammet och "fascineras" av kvinnan som just idag (och många andra dagar) har på sitt ansvar att ta hand om det kulturella i programmet.
Total förvirring!
Jag förstår inte om hon menar allvar eller om hon är dåligt påläst.
Eller så kanske det är mig det är fel på; att jag inte fattar att det här är ett modernt sätt att presentera kulturnyheter på?

Andra tar mindre plats.
Till exempel Marie Agerhäll som intervjuas av programledaren och som hela tiden förminskar sig själv.
Det slår mig - under intervjun - att en man aldrig skulle uttrycka sig på det viset -.
För övrigt är jag själv duktig på den biten. Kan omöjligen ta en komplimang .., skyndar mig att byta ämne.

Nu peppar jag mig själv.
En upp-piggningsbild, helt enkelt.

Bad i Steninge, till exempel.
Måtte stegen komma på plats snart!

Efteråt.
Glädjen.